1079 Sekvens—Senfl 1080 ”Modulerande sekvenser.” (jfr Rosalie). Genom följdriktigheten av den i alla stämmor strängt genomförda s. kan den medföra modulation utan omtydningsackord och utan hänsyn till tonarternas släktskap. Sekvens 2 (lat. sequentia), tidigare även Prosa, form av gregoriansk sång, uppkommen på 800-talet 1. tidigare genom textunderläggning av tonerna i Allelujah-melisman. Tidigast alltid med prosatexter insmyger sig under 1000-talet så småningom rimmade versradslut och symmetrisk formbyggnad, dock blev s.-en aldrig en strofvisa på samma sätt som hymnen utan förblir alltid ge-nomkomponerad. Av i kyrkomusiken ännu använda s.-er må nämnas Vic-timae paschali (ca 1050), Dies irae av Thomas a Celano (svenska koralboken nr 609) och Stabat mater av Jacopone da Todi (12—1300-talen). Berömda sekvenskomponister varNot-ker Balbulus (800-talet), Adam av St Victor (1100-talet) och i Sverige biskop Brynolf i Skara (1300-talet). — Litt.: C.-A. Moberg, Ueber die schwedischen Sequenzen (2 bd diss. 1927) och Kyrkomusikens historia (1932). Selmer, Johan Peter, 1844—1910, norsk tonsättare, studerade först juridik men tvangs av hälsoskäl att till bringa sin ungdom i södern, studerade i Paris för Thomas 1868—70, senare i Leipzig för bl. a. Richter, var 1883 —86 dirigent för de filharmoniska konserterna i Kristiania men till-bragte därefter största delen av sitt liv i utlandet. Han komponerade under inflytande av Berlioz’ orkesterverk körverk med orkester och a cappella samt talrika sånger. — L i 11.: P. Merkel, J. S. (1904). Semito'nium (lat.) ”halvton”. Semplice [-li'tce] (it.) enkelt, okonstlat. Sempre (it.) ständigt, alltjämt. Senfl (S e n f f 1, S ä n f 11 i, Senfel, kallad Schweizer), L u d -w i g, ca 1492—1555, schweizisk-tysk komponist, kom som Sängerknabe till hovkapellet i Wien, där han blev Heinrich Isaaks elev och sedermera hans efterträdare som hovkapellmästare, var 1530—ca 1540 hovkapellmästare i München; övriga biografiska uppgifter saknas. Fastän katolik var S. Luthers favoritkomponist. Han var sin tids mångsidigaste tyska musiker, skrev en konstfull kontrapunktisk sats, i sina kyrkliga verk sträng, i sina profana färgrik och poetisk. Av hans talrika verk har i nytryck utkommit magnificatsatser och motetter i DTB 3, 2, deutsche Lie-der i Kaiser-Liederbüche, i Staat-