1081 Senza—seccik 1082 lisches Jugendliederbuch, i Fr. Jödes Chorbuch, i DTD 34, samt i andra samlingar. Senza (it.) utan. Septett, kammarmusikalisk be-sättningsform med sju instrument (hos Beethoven och Berwald klarinett, valthorn, fagott, violin, altviolin, violoncell och kontrabas) ; även sonatcykel (1. divertimento) för s.-besättning. Se'ptima (fr. lat. septimus) sjunde (tonen, intervallet). Stor s. = 5 hel-tonssteg + 1 ledtonssteg t. ex. c—h, liten s. = 4 heltonssteg + 2 ledtonssteg, t. ex. c—b, förminskad s. = 3 heltonssteg + 3 ledtonssteg, t. ex. ciss—b, överstigande s. = 6 heltonssteg, t. ex. c—-hiss (enharmo-niskt förväxlad till rena oktaven). Septi'mackord kallas sådana ackordbildningar, som är sammansatta av tre på varandra lagda terser. Man skiljer mellan litet s. (dominants.), t. ex. g-h-d-f, stort s., t. ex. c-e-g-h och förminskat s., t. ex. h-d-f-ass. S.-ens *baslägen är (utom grundläget) [-*kvintsextackords-läge, *terskvartac-kordsläge-] {+*kvintsextackords- läge, *terskvartac- kordsläge+} och *se-kundackordsläge. Septo'l, septimo'1, räkneenhet 1. annan rytmisk tidsenhet indelad i sju lika långa toner: Serenad (fr. fra.), serenata (it.) ”aftonmusik” (ty. Ständchen), kan vara vokal 1. instrumental. Om s. ss. flersatsig form se Divertimento. Serio'so (it.) allvarligt. Serpent se Sinka. Serpolette, den kvinnliga huvudrollen i Planquettes operett *Cornevilles klockor. Serra'no, Rosita, f. 1915, chilensk sångerska (sopran), följde sin mor operasångerskan Sophia del Campo på turnéer i Amerika, debuterade i fransk radio som chansonett, var 1937 engagerad på Wintergarten i Berlin, började 1938 sjunga in grammofonskivor, gasterade på National Scala i Köpenhamn hösten 1939 och har haft en exempellös succé i Sverige 1942—43. Hennes specialitet är sydamerikanska kreolvisor, som hon med briljant koloratur föredrar till eget gitarrackompanjemang. sevcik [/äffcik] Ottokar, 1852— 1934 tjeckisk violinist och violinpedagog, var 1866—70 elev hos Benne-witz vid konservatoriet i Praha, blev (efter att ha varit konsertmästare vid Mozarteum i Salsburg och vid Ko-mische Oper i Wien) 1874 violinlärare i Charkov och 1875 professor vid konservatoriet i Kiev, verkade 1892—■ 1906 som professor vid konservatoriet Septimackord: a) dominant-s., b) stort s., c) förminskat s. i Praha, 1909—19 i Wien, därefter åter i Praha, 1922—31 i U. S. A. — I tekniskt avseende var S. en av den moderna violinpedagogikens skapare. Genom sina planmässiga, nästan till övermått drivna specialstudier drev han fram sina elever till en förbluffande virtuositet (”Ge mig en elefant, och jag skall lära honom spela violin”, lär han ha sagt); bland hans lärjungar kom flera att höra till sin samtids märkligaste violinvirtuoser, däribland