1083 Sext—Sgambati 1084 Sfärernas harmoni. Jan Kiubelik, Efrem Zimbalist och Erica Morini. Det värdefullaste i hans pedagogiska system har upptagits och gjorts musikaliskt fruktbringande av Carl Flesch och hans elever. S. har utgivit följande skolverk, av vilka flera blev epokgörande: Schule der Violin-technik op. 1 (4 häften, 1883), Vor-schule der Violintechnik (1896), Schule der Bogentechnik op. 2 (4 000 övningar i 6 häften, 1903), Variationen für Springbogen op. 3, Violinschule für Anfänger op. 6, Trillerv or studien op. 7, Lagenwechsel- und Tonleiter-V orstudien op. 8, Doppelgriff-Vorstu-dien op. 9 m. fl. Sext (fr. lat. sextus) sjätte (tonen, intervallet). Stor s. = 4 heltonssteg + 1 ledtonssteg, t.ex. c—a, liten s. = 3 heltonssteg + 2 ledtonssteg, t. ex. c—ass, överstigande s. = 5 heltonssteg, t. ex. c—aiss, förminskad s. = 2 heltonssteg + 3 ledtonssteg, t. ex. ciss—ass. Sextackordsläge, treklangens första omvändning, har ackordets ters i basen och är det näst grundläget viktigaste basläget. S. kan i en flerstäm-mig sats i alla stilarter utan restriktioner förekomma inuti satsen. Endast slutackordet är alltid förbehållet *grundläget. Sextett, kammarmusikalisk besätt-ningsform med sex instrument, t. ex. 2 violiner, 2 altvioliner och 2 violon-celler (stråks.), stråkkvartett jämte 2 valthorn etc.; även sonatcykel för s.-besättning. Mässingss., vanlig be-sättningsform för liten militärensemble (oftast använd som amatörensemble) med ess- och b-kornett (ev. trumpet), althorn, 2 tenorhorn 1. basuner och tuba. Sexto'l, räkneenhet 1. annan rytmisk tidsenhet indelad i sex lika långa toner. Seymer, John William, f. 21/8 1890, tonsättare och musikskriftställare, studerade komposition och kontrapunkt för Harald Fryklöf och senare i Danzig 1911 och i London 1912. 1917—23 var han musikkritiker i Svenska Dagbladet, 1923—44 i Nya Dagligt Allehanda, därefter i Dagens Nyheter. S. hör till de få svenska tonsättare som i sin stil har anslutit sig till modern engelsk musik. Han har skrivit verk för orkester' (sinfonietta, sviterna Dalasommar, Miniatyrer och Valssvit, uvertyren Vårspel och en rad smärre stycken), kammarmusik (pianotrio, klarinettsvit och 2 violinsonater), pianostycken (Skizzer, Sommarcroquiser, Strofer i sol och skugga m. m.) och sånger. Sforza'ndo, sforza'to, förk. sforz., s f z, sf (it.), tillfälligt an-bragt kraftaccent. Sfärernas harmoni, den för oss ohörbara harmoni, som Platon föreställde sig uppstå ur planeternas rörelse omkring jorden. Teorin om s. h. har motsvarigheter även inom andra musikkulturer än den grekiska (t. ex. den kinesiska) och spelade en stor roll även för den skolastiska musikuppfattningen i västerlandet under medeltiden. Sålunda är det tänkbart, att vårt notsystem kan ha uppstått såsom en bild av planeternas tänkta rörelse omkring jorden. — L i 11.: C.-A. Moberg, S. h.' (i STM årg. 19, 1937 s. 113 ff.). Sgamba'ti, Giovanni, 1841— 1914, italiensk (modern var engelska) kompositör, var pianistunderbarn (beskyddades av Liszt), väckte 1866 uppseende som tonsättare med en piano-kvartett, debuterade samma år som dirigent, verkade som sådan för spridande av kännedom om Beethovens, Schumanns, Liszts och Brahms’ verk, gjorde lycka som pianist och dirigent i utlandet, blev 1871 professor i piano