1107 Sköld 1108 Slagverk. studier, som han till 1892 bedrev vid konservatoriet i Moskva, där Tanejev, Arenskij m. fl. var hans lärare. Efter studier i utlandet var han 1898—1903 pianolärare vid Moskvakonservato-riet, bodde därefter till 1910 i utlandet, sedan i Moskva. I sina tidigaste verk (första symfonin samt pianoverken fram till pianokonserten op. 20) står han ännu under Chopins, Liszts och Wagners inflytande. I det följande genomgår han olika stadier av impressionism och expressionism, blir samtidigt mera nationell och närmar sig ibland den tidige Stravinskijs tonspråk (orkesterverket Poème de Vex-tase) samtidigt med att han experimenterar med att komplettera klangverkningarna med ljusvisioner från ett ”färgklaver”. Slutligen sökte han (från Prometheus op. 60 för piano, orgel, kör och färgklaver) i sin harmonik utnyttja övertonsseriens högre avsnitt med sjutonsackord från 8: de övertonen och uppåt. Drivfjädern till dessa experiment var ej blott av rent estetisk och konstnärlig art; som teo-sof och ockultist synes han även ha sökt giva uttryck åt en dunkel österländsk filosofi (försöket att skapa en syntes av alla konstarter, hans åsikt om konsten ss. ett steg till en högre form av liv etc.; jfr hans skrift Pro-metheische Fantasien, ty. övers. 1924). — Utom ovan nämnda verk har S. komponerat symfonierna nr 2 op. 29 (1903) och 3 op. 43 (Le divin poème), orkesterstycket Rèveric op. 24 och ett stort antal verk för piano (10 sonater, Préludes, Études, Poèmes, Vers la flamme op. 72 m. m.). Hans brev har utgivits av Sabanejev (ry. 1923). Dessutom har hans brevväxling med Belajev publicerats (ry. 1922). — Litt.: Eaglefield-Hull, A Russian tone-poet (1916, 3 uppl. 1922), A. J. Swan, S. (eng. 1923), Sabanejev, biogr. (ry. 2 uppl. 1923), P. Dikermann, Die Entwickelung der Harmonik bei S. (diss. 1931) jämte andra stilkritiska avhandlingar och uppsatser. Sköld, Sven Josua, f. 20/6 1899, dirigent, studerade 1920—23 vid konservatoriet i Stockholm med violon-cell som huvudämne. Sedan 1931 är han anställd vid Radiotjänst som dirigent för Septiman och har där särskilt verkat för nyare svensk musik. S. är en synnerligen skicklig och fantasifull instrumentatör. Han har gjort utmärkta för att inte säga utsökta bearbetningar av folkmelodier och annan folklig musik. Han har även framträtt som tonsättare av instrumentalmusik för sin ensemble. Sköld, Karl Yngve, f. 29/4 1899, tonsättare, studerade 1915—18 piano hos Richard Andersson och teori för Harald *Fryklöf, 1920—22 vid konservatoriet i Brno (diplomerad som pianist vid tjeckiska konservatoriet i Praha). Som tonsättare framträdde han redan 1916 med en pianotrio. Han har sedan dess komponerat orkesterverk (den symfoniska dikten Nåjden Nischer gurgies vandring till Sames söner, uppförd f. f. g. av hovkapellet 1919, tre symfonier, orkestersviter m. m.), konsertanta verk (två konsertfantasier för piano, violakonsert och violinkonsert), körverk (Gustaf Adolfskantat m. m.), kammarmusik, sånger samt verk för orgel och för piano. S. är som tonsättare föga influerad av moderna stilriktningar men saknar därför icke personlig egenart. Som gedigen tekniker står han i främsta ledet bland vår tids svenska tonsättare. —• 1923—38 var han som organist anställd vid Svensk Filmindustris orkester och från 1938 är han bibliotekarie hos Föreningen Svenska Tonsättare.