Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Spartieren ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1121
Spartieren—Spohr
1122
antalet goda spanska
instrumentalis-ter må här endast nämnas
violinisterna P. de Sarasate (1844—1908),
J. Monasterio (1836—1903), F.
Ar-bos (f. 1863) och den ovan nämnde
J. Manén, bland violoncellister José
Garcia och Pablo Casals (f. 1876, även
dirigent och pianist), vidare
gitarristerna Carnicer, Areas, Tarréga och A.
Segovia (f. 1894), pianisterna
Gra-nados och Albéniz (se ovan). —■ Den
spanska musiken är hektisk, patetisk
och hetsigt rytmisk (jfr de spanska
nationaldanserna fandango,
mala-guena, boléro, seguedilla, jota,
zapa-teado etc.). Därför har också dess
egenartade drag varit synnerligen
tacksamma pasticheobjekt (Bizets
Carmen, Moszkowskys ”spanska
danser”, Rimskij-Korsakovs Capriccio
espagnol, Ravels L’heure espagnole och
Bolero etc.). — Lit t.: C. van
Vech-ten, The music of Spain (1933), R.
Villar, Müsicos esp. (1918), A.
Sala-zar, Möderne Spanier (i G. Adlers
Handbuch 2 uppl., s. 1 098 ff.), J.
Subirä, La tonadilla scenica (3 bd,
1930), J. B. Trend, Modern Spain,
men and music (1921) och The music
of Spanish history (1926), W. S.
March, Musical Spain from A to Z
(1929), A. Soubise, La musique en
Espagne (3 bd, 1900), M.
Soriano-Fuertes, Hist. de la mus. espanola (4
bd, 1855—59), H. Eslava, Breve
me-moria hist. de la mus. religiösa en
Espana (1860).
Spartieren (ty.) ”sätta i
partitur”.
Speldosa, mekaniskt instrument,
som bringas i funktion genom att en
vals sättes i rörelse medelst urverk.
Valsen är försedd med små stift, som
knäpper på tänderna i en stålkam.
Spex, parodiskt studentikost
drama, ofta med särskilt komponerad
musik, t. ex. Mohrens sista suck, På
Madagaskar, Columbus. Oftast är
emellertid musiken vådevillartat
sammansatt av kända melodier.
Spiana'to (it.) ”jämnt, okonstlat”.
Spinett (it. spineto, fra. épinette,
fra. épine av it. spino = törne, d. v. s.
den vid tangenten fästa tagg,
varmed strängarna knäpptes, eng.
virgi-nal), den lilla cembalotyp med
strängarna i tangentradens riktning, som
Louis Spohr. Självporträtt. Privatägo.
var barockens och rokokons förnäma
heminstrument.
Spohr, Louis, 1784—1859, tysk
violinist, komponist och dirigent, fick
redan i 5-årsåldern violinundervisning,
utbildades senare vidare av den
pedantiske organisten Hartung i teori och
av den utmärkte violinisten Maucourt
i violin, anställdes redan 1799 som
hertiglig kammarmusiker i
Braun-schweig, fortsatte 1802 sin utbildning
för violinisten Franz Eck, vilken han
följde på dennes konsertresor. 1804
började hans egen virtuosbana. Året
därpå kallades han till konsertmästare
i Gotha, gifte sig 1806 med
harpvirtuo-sen D o r e 11 e S c h e i d 1 e r (1787—
1834) och företog tillsammans med
henne 1807 och 1809 konsertresor och
blev 1812 efter en framgångsrik
tävling med Rode i Wien anställd som
kapellmästare vid Theater an der
Wien. Denna anställning lämnade han
1816, företog en turné genom Italien,
där han sammanträffade med
Paga-nini, och anställdes som
kapellmästare vid stadsteatern i Frankfurt
a/M 1817. Från 1820 företog han
framgångsrika konsertresor i
England och mindre framgångsrika i
Frankrike, slog sig 1821 ned i Dresden
för att låta utbilda sina döttrar till
sångerskor och kallades 1822 till
hovkapellmästare i Kassel. Här blev
han 1847 generalmusikdirektor men
pensionerades 1857 mot sin vilja på
36. —• Musiklexikon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Nov 21 21:47:29 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/bimuslex/0569.html