1147 Straus—Strauss 1148 Johann Strauss d. y. Teckning av L. Horovitz. Regers stora orgel ver k och som det konstnärliga och personliga stödet för den världsfrämmande mästaren. Ett liknande stöd har han varit för en rad andra unga mästare som G. Ra-min, G. Raphael, K. Thomas, H. Spitta, G. Müller m. fl. Bland hans orgelelever må nämnas J. Haas, F. Stein, G. Ramin m. fl. I Sverige har han vid flera tillfällen framträtt både som organist och med Thomaskören. — Litt.: J. Wolgast, K. S. (1928), G. Robert-Tornow, M. Reger und K. S. (1907). Straus, O s c a r, f. 1870, österrikisk operettkomponist av judisk börd, studerade hos H. Grädener i Wien och Max Bruch i Berlin. Sedan 1895 teaterkapellmästare var S. från 1900 verksam vid Wolzogens Überbrettl och skrev för denna talrika dansvisor. Bland hans operetter, av vilka flera blev världssuccéer, må nämnas En valsdröm (Wien 1907, Stockholm 1908) och Sista valsen (Wien 1920, även i Stockholm) . Han har även komponerat uvertyrer, en serenad för stråkorkester, en violinsonat m. m. S. är sedan 1927 bosatt i New York. — Litt.: R. Bizet, Une heure avec O. S. (1930). Strauss, Eduard, 1835’—1916, österrikisk dirigent och danskompo-nist (broder till Joh. S. d. y. och Jo-seph S.), var elev av G. Preyer, dirigerade jämte sin broder Joseph den S.-ska familjeorkestern (konserterade även på Berns i Stockholm), som han upplöste i New York 1902 efter 78 års oavbruten verksamhet. Hans 318 tryckta danser har inte förmått hålla sig på repertoaren i samma grad som de båda äldre brödernas. Hans son Johann S., 1866—1939, var ”hof-ballmusikdirektor” i Wien, senare i Berlin, företog turnéer som gästdirigent (bl. a. till Stockholm, där han ledde ett S.-program med Konsertföreningen ). Strauss, Johann d. ä., 1804— 1849, österrikisk danskomponist, studerade för F. X. Seyfried, var altviolinist i Joseph Lanners danskapell och grundade 1825 en egen orkester, som blev Wiens populäraste och vars rykte (fr. o. m. den första utlandsturnéen 1833) även spred sig utanför landets gränser. Han blev ”hofballdirektor” 1835. S. var jämte *Lanner den förste valskomponisten av betydelse och blev järnte denne skapare av den potpurriartade danscykeln med introduktion och coda, vilken senare fyller samma funktion som genomförings-och repetitionsdelarna i sonatformen. Hans valsmelodier utmärker sig för grace och livfull rytmik. Utom valser skrev han polkor, mazurkor, kadril-jer, marscher och potpurrier (sammanlagt 251 verk). En samlingsupp-laga utgavs av hans son Johann S. d. y. hos Breitkopf & Härtel (7 bd, 1889). Bland hans populäraste valser må nämnas Hofballtänze, Sorgenbre-cher och Philomelcnwalzer. Om han verkligen har komponerat Radetzki-marschen lär däremot vara tvivel underkastat. — Litt.: F. Lange, J. Lanner und J. S. (2 uppl. 1919), R. Kleinecke, J. S. (1894), En fullständig verkförteckning återfinnes i R. Freih. von Prochåzkas biografi över J. S. d. y. Strauss, Johann d. y., 1825—99, österrikisk komponist (son till J. S. d. ä.), utbildade sig mot faderns vilja till musiker (studerade för Jos. Drechsler), grundade 1844 en med dennes berömda danskapell konkurrerande orkester, sammanslog efter faderns död de båda orkestrarna till en och vann med denna stora triumfer, först i Wien, från 1851 även i Prag,