1149 Strauss 1150 Warszawa och flera tyska städer, senare även i Budapest, London, Paris och New York. 1863 överlät han kapellet på sina båda bröder Joseph och Eduard S. Från 1871 intog operetten ett allt större rum i hans produktion. Hade han i sina valser lyckats sammansmälta sin faders rytmiska fantasi med en stundom Schubertsk sångbarhet, så blev hans roll i operettens historia att förena en Offenbachs esprit med en om Verdi minnande kantabel melodik och det med modersmjölken insupna wienska gemytet, ja han nekade sig inte ens att med har-moniken i sitt tonspråk införa wag-nerska element. Tyvärr stod inte Strauss lika geniala textboksförfat-tare till buds som Offenbach. Detta torde vara den viktigaste orsaken till att avS:s 16 operetter endast Läderlappen (Die Fledermaus, 1874, omarb. för Paris som La Tzigane 1877) och Zigenarbaronen (Der Zigeunerbaron, 1885) hör till den internationella repertoaren. Av de övriga har man gjort försök att rädda Indigo (1871, omarb. 1906 som 1001 Nacht) och Eine Nacht in Venedig (1883, bearb. 1927 av E. *Korngold), medan återstoden huvudsakligen lever i en rad valsutdrag: Der Carneval in Rom (1873) i Oarnevalswalzer, Cagliostro (1875) i Gagliostrowalzer, Methusalem (1877) i valsen O schöner Mai, Blindekuh (1878) i Kennst du mich?, Das Spit-zentuch der Königin (1880) i Rosen aus dem Süden, Der lustige Krieg (1881) i Kusswalzer, Simplicius (1887) i Donauweibchen, Fürstin Ni-netta (1893) i Ninettawalzer, Jabuka (1894) i valsen Ich bin dir gut, Wald-meister (1895) i valsen Trau — Schau —• Wem! och Gött in der Vernunft (1897) i valsen Ileut ist heut. S:s enda opera Ritter Pasman (1893) och den efterlämnade baletten Aschenbrö-del (fullbordad av Josef Bayer) spelas ej ens i konsertutdrag. Av S:s många fristående valser åtnjuter An der schönen blauen Donau, Geschichten aus dem Wienerwald, Kaiser-Walzer, Wienerblut, Schatzwalzer (ur Zige-narbaronen), Du und du (ur Läderlappen), Tausend und eine Nacht (ur Indigo) och många andra en popularitet, som inte har minskat under åren. Av hans 477 numrerade verk är nära 160 valser. Resten utgöres av marscher, polkor, mazurkor, kadril-jer, galopper och potpurrier. — Beundrad av hela världen med Brahms, Bülow och Wagner i spetsen, överhopad med hedersbetygelser (bl. a. k. u. k. Hofballdirektor hos Franz Joseph), in i det sista vid full arbetskraft och andlig hälsa kunde S., då han vid 74 års ålder lämnade det jordiska se tillbaka på ett liv fyllt av arbete och framgångar men också av missräkningar och sorger. Han var gift tre gånger och överlevdes av sin tredje maka. — Litt.: E. Dechsey, J. S. (ty. 1921), J. Schnitzer, Meister Johann (2 bd 1920), S. Loewy, Rund um J. S. (1925), hans tredje maka Adele S., J. S. schreibt Briefe (1926), M. Steinitzer, Was weisst du von S. ? (1931), R. Freiherr von Prohåzka, J. S. (i Reimanns samling Berühmte Musiker, 1913), vartill kommer stilkritiska uppsatser, romaner, noveller, en operett och filmer om S. Strauss, Joseph, 1827—1870, österrikisk valskomponist (broder till Joh. S. d. y.), var från början ingenjör men övertog 1863 ledningen av det S.-ska familjekapellet, med vilket han även företog turnéer i Österrike och utlandet. Som komponist en fantasifull harmoniker, mera elegisk än fadern och brodern, har han utgivit 283 verk, valser (Dorfschtvalben aus Österreich, Mein Lebenslauf ist Lieb’ und Lust, Delirien), mazurkor (Frauenherz, Herztöne m. fl.), och andra danser. — Litt.: R. Freih. von Prochåzka, Johann S. (s. 43 ff.). Strauss, Richard, f. 11/6 1864 i München som son till den framstående valthornisten Franz S. (1822 —1905), fick av fadern en musikalisk uppfostran i klassisk anda och bedrev fackmässiga studier i hemstaden under ledning av Benno Walter (violin) och hovkapellmästaren F. W. Meyer. Med en nästan Mendelssohnsk bråd-mogenhet skrev han redan under gymnasietiden i klassicistisk romantisk anda en stråkkvartett op. 2 A-dur, som uppfördes offentligt av B. Walters kvartettensemble och en symfoni d-moll (uppförd under ledning av H. Levi). En uvertyr i C-dur framfördes