1193 Talich—Tanejev 1194 En takt måste ha minst två *räkne-enheter, en betonad och en obetonad, vilka i sin tur kan uppdelas i underordnade rytmiska enheter. Har t. fyra räkneenheter (t. ex. i Vrtakt) blir ”trean” relativt betonad och alltså en viktigare tyngdpunkt än ”tvåan” och ”fyran”, har den sex (t. ex. i 6/g- 1. 6/4-takt) får ”fyran” relativ betoning. I tretakt blir antingen tvåan 1. trean relativt betonade, beroende på var motivgränsen går inom t. Jfr T aktar t, Räkneenhet, Motiv, Rytm. Talich, Våclav, f. 28/5 1883, tjeckisk dirigent, studerade vid kon-servatorierna i Praha, Leipzig (*Reger och *Nikisch) och Milano, var violinist i Berliner Philharmonie, konsertmästare i Odessa, professor i Tiflis, där han först framträdde som dirigent, blev därefter kör- och orkesterledare i Praha, 1908—12 kapellmästare i Laibach, 1912—15 i Pilsen och är sedan 1918 kapellmästare vid Filharmoniska orkestern och Nationalope-ran i Praha, har under tiden stora delar av året varit engagerad i Moskva, London och Stockholm, där han 1926—36 var förste dirigent vid Konsertföreningen. T. är en av de bästa tjeckiska orkesterledarna, särskilt tolkare av slavisk musik, Mahler och modernisterna. Tallis [täTlis], T h o m a s, ca 1505 —1585, ”den engelska kyrkomusikens fader”, var hovorganist hos Henrik VIII, Edvard VI och drottningarna Maria och Elisabet, fick 1575 tillsammans med sin märkligaste elev Byrd ett privilegium för tryckande av musikverk och utgav tillsammans med denne en samling Cantiones ... sacrae ... (1575), komponerade virginal-stycken, talrika motetter, services, anthems och hymns till engelska texter, en mässa m. m. En samlingsupp-laga av hans verk utgör bd 6 i Tudor Church Music (1928). — Litt.: E. H. Fellowes uttömmande artikel i Grove’s Dictionary (3 uppl.). Talon [-lå'] (fra.) frosch (på stråken) . Tambour (fra.) ”trumma”, t a m-bur o piccolo (it.) ”liten trumma”, militärt rumm a. Våclav Talich. Tambourmajor (fra.), regements-trumslagare, den som leder militärmusikkår vid marsch. Tamburin (o) (sp. pandero, fra. tambour de basque), ”baskisk trumma” med endast ett skinn utspänt över en låg, rund träring, i vilken an-bragts klirrande metallskivor. T. anslås med handen och förekom redan i det gamla Hellas och Rom. Den användes för att markera rytmen vid dans hos sydeuropéer och orientaler. — T. är också en provensalsk dans. Tami'no, den manliga huvudrollen (tenor) i Mozarts opera *Troll-flöjten. Tamtam en i orkesterpraxis vanlig benämning på *gong. Tanejev, S e r g e i Ivanovitj, 1856 —1915, rysk tonsättare av moderat nationell skola, var 1866—75 elev av N. Rubinstein och Tjajkovskij vid konservatoriet i Moskva, där han — efter konsertresor med L. von *Auer och vistelse i Paris 1877—78 — blev professor (efter Tjajkovskij) i harmoni och instrumentation 1878, i pia-nospelning (efter Klindworth och N. Rubinstein) till 1888, var samtidigt 1883—87 lärare i fri komposition, 1885—89 direktör. Han kvarstod som lärare i kontrapunkt, fuga och formlära till 1906. Om T. i elementär kraft, djärvhet och originalitet står tillbaka för Tjajkovskij och Rimskij-Korsakov, är han som tekniker den