1261 Upptakt—Uttrycksdissonans 1262 (särskilt den årliga vårkonserten på vårfestdagen i maj). Dessa ledare var I. E. *Hedenblad 1875—1901 och 1907 -—09 Ruben *Liljefors vårterm. 1902, Gottfrid *Kallstenius höstterm. 1902 —07, Wilhelm *Lundgren 19091—19, Hugo *Alfvén 1919—31 och 1934—38 (med Gunnar Norlén som vikarie 1921 —22 samt delvis vårterm. 1923 och Gunnar Söderström höstterm. 1924), Torsten Sundelin 1931—34 och Henry *Weman från höstterm. 1938. — Litt.: G. Kallstenius, Blad ur Up-salasångens historia (1913) och Up-salasången 1913—30 (1930). Upptakt, den del av en stigande rytm, som infaller före *motivets tyngdpunkt, d. v. s. som står före taktstrecket. U.-en består i sin kortaste form av en enda ton men kan också förekomma sönderdelad i smärre notvärden och kan då innehålla ett 1. flera delmotiv. Enligt H. Riemanns periodbyggnadsteori kan ett helt takt-motiv stå i u.-förhållande till ett annat motiv, ja t. o. m. ännu större rytmiska enheter kan vara u. till andra rytmiska enheter av liknande slag ss. tvåtaktsgrupper, halvperioder och perioder. Se även General-upptakt. (Notex. se nedan.) Ut se S o 1 m i s a t i o n. U'tile dulci, litterärt och musikaliskt ordenssällskap i Stockholm, stiftat 1766 till Olof von Dalins minne, blev av betydelse för instrumentalmusiken under 1700-talets senare hälft. Sällskapet upplöstes vid mitten av 1790-talet, — Litt.: S. Walin, Bei-träge zur Geschichte der schwedischen Sinfonik (diss. 1941). Ut re mi fa sol la si se Solmi-s a t i o n. Utti'ni, Francesco Antonio, 1723—1795, italiensk kompositör, studerade för Padre Martini i Bologna (medlem av Accademia dei filarmo-nici) och kom med en it. operatrupp Vpptakt, Francesco Antonio Uttini. Kopparstick av J. Snack. 1754 till Stockholm, där han var hovkapellmästare 1767—87. I sen-neapolitansk stil skrev han för Stockholm en rad italienska och franska operor samt tills, med H. *Johnsen musiken till skådespelet Birger Jarl och Mechtild (1774) och med J. M. *Kraus till Oedipe (1792), dessutom baletten Gustaf Adolf och Ebba Brahe (1778). Av hans övriga verk må nämnas La passione di Gesü Christi sig-nor nostro (i Riddarhussalen 1776), 17 triosonator och annan kammarmusik samt 3 sinfonior i UUB, vidare kantater, prologer och annan tillfäl-lighetsmusik för fester vid hovet. — U. var väl ingen stor tonsättare men han var en habil tekniker, som segt höll fast vid den äldre opera- och instrumentalmusiken trots Gluck, mannheimarna och wienklassikerna. Han var emellertid en god teaterkapellmästare, som med omsorg instuderade även för honom så revolutionerande verk som Glucks reformoperor. — Litt.: E. Sundström, F. A. U. och Adolf Fredriks it. teatertrupp (STM årg. 13, 1931), A. Lindgren, Svenska hofkapellmästa-re (1882). [-Uttrycksdissonans-] {+Uttrycksdisso- nans+} kallas en sådan dissonans, som icke endast hfir till