1277 Walter—Waltershausen 1278 och på jazzvalsen (English waltz, valse blues). I wien operetten har valsen alltid spelat stor roll men även i den romantiska operan (valsarior och dansvalser i Faust, Romeo och Julia, Eugen Onegin, senare även i Rosenkavaljeren och Ariadne på Naxos). Bland dansvalskomponister märkes utom de redan nämnda J. *Gungl, *Ziehrer, Translatuer, Métra, *Lumbye, operettkomponisten *Kål-mån. Berömda konsertvalser har även skrivits av Liszt, Tjajkovskij (som införde v.-en i symfonin), Moszkow-sky o. a. — Litt.: B. Weigl, Ge-schichte des Walzers (1910), W. Her-mann, Der Walzer (Musikalische Formen in historischen Reihen nr 8, 1931). Walter, B r u n o, f. 15/9 1876, tysk dirigent av judisk börd (heter egentligen Schlesinger), studerade i sin födelsestad Berlin för Ehrlich, Bossler och Radecke, har varit operakapellmästare i Köln, Hamburg, Breslau, Bratislava, Riga, Berlin (Kungl. Operan), hovoperan i Wien (1901—12 under Gustav Mahler), samtidigt vid Singakademie, 1913—22 generalmusikdirektor i München, 1925 ledare för Städtische Oper i Berlin, 1930—33 dirigent vid Gewandhaus i Leipzig, därefter åter i Wien till 1938; lever sedan dess i exil i U. S. A. W., som ofta har besökt Stockholm som gästdirigent, hör till samtidens mest lysande dirigenter. Som Mozarttolkare söker han sin like, och hans starkaste sida är överhuvud taget wienklassi-kerna och romantikerna fram till Bruckner och Mahler. Som pianist framträder han gärna som solistdirigent i Mozarts pianokonserter. Han har komponerat två symfonier, kantaten Siegesfest, stråkkvartett, pianokvintett, pianotrio, violinsonat och sånger. — Litt.: M. Komorn, Was wir von B. W. lernten (1913). Walter, F r i e d, f. 1907, tysk komponist, blev efter studier vid konser-vatorierna i Dresden och Leipzig kormästare vid operorna i Gotha, Gera och Berlin, har även varit musikalisk rådgivare vid radion i Leipzig, har komponerat operan Drottning Elisabet (f. f. g. i Stockholm 24/11 1939), lustspelsuvertyren Marionetter och Bruno Walter. masker (uppf. i svensk radio), kammarmusik m. m. Walter, Johann(es), 1496—-1570, tysk kyrkomusiker, blev 1524 kapellmästare i Torgau, var 1525—30 kapellmästare (Sängermeister) hos kurfursten av Sachsen, grundade, då kapellet av finansiella skäl upplöstes, av dess personal en kör i Torgau, som även i fortsättningen stod under hans ledning. På Luthers rekommendation erhöll han av kurfursten ett litet underhåll, dessutom anställdes han som lärare i skolan, blev 1548 organisatör och ledare av det av kurfursten Moritz av Sachsen nygrundade sångar-kapellet, återvände därefter med pension till Torgau. Redan 1524 kallades han av Luther till Wittenberg för att tillsammans med honom utarbeta den tyska mässboken. Han gav ut flera samlingar andliga sånger, däribland den äldsta protestantiska sångboken Geystlich Gesangk-Buchleyn (1524, nytryckt i Publ. der Ges. für Musik-forschung bd 7, 1878). De flesta evangeliska sångböcker innehåller psalmer av W. Han skrev även mo-tetter, en passion och instrumentalverk (nytryck bl. a. i Scherings Mu-sikgeschichte in Beispielen (80—81). — Litt.: W. Gurlitt, J. W. und der Musik der Reformationszeit (i Luther-jahrbuch 1933). Waltershausen, Hermann W’olf-gang Sartorius Freiherr v o n, f. 12/10