Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Vecchi, Horatio (Orazio)
- Weckmann ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1295
Weckmann—Weill
1296
Kurt Weill.
sicale italiana, 1915), 0. Catelani,
Della vita e delle opere di 0. V. (1858).
Weckmann, Mat t hi as, 1621—
1674, tysk komponist, sjöng som
Sängerknabe under *Schütz i
hovkapellet i Dresden, fick 1637 medfölja
Schütz till Hamburg, där han lärde
känna den Sweelinckska orgelkonsten
av J. *Praetorius och *Scheidemann,
blev ca 1641 hovorganist i Dresden,
1642 i Köpenhamn, och verkade från
1647 äter i Dresden. Från 1655 var
han organist i S:t Jacobi i Hamburg
och grundade där tillsammans med 0.
Bernhard det berömda Collegium
Mu-sicum. Av hans orgelverk har 14
preludier, fugor och toccator nytryckts
i M. Seifferts Organum, hans motetter
i DTD 6,2, därtill 2 i praktisk
bearbetning i Organum. — Litt.: M.
Seiffert, M. W. und das Collegium
Musicum in Hamburg (SbIMG, 1900).
Wedar, Folke Gunnar Teodor,
f. 18/9 1917, konsertsångare
(baryton), har utbildats av R. Darell i
Linköping, vid konservatoriet i
Stockholm där han avlade sina examina, för
Set Svanholm 1936—38 och för Arne
Sunnegårdh. 1942 blev han Kristina
Nilsson-stipendiat. Han har som
solist medverkat vid K. F. U. M.-körens
turnéer, debuterade som
konsertsångare 1941 och har sedan dess ofta
framträtt som romans- och kyrkosångare.
Wegelius, Martin, 1846—1906,
finländsk tonsättare och pedagog,
stu
derade vid universitetet i Helsingfors
(filosofi, prom. till magister 1869),
var 1869—70 ledare för Akademiska
sångföreningen, studerade musik 1870
—71 i Wien (R. Bibi) och 1871—73
i Leipzig (E. F. Richter och Paul),
blev 1873 repetitör vid Svenska
teatern i Helsingfors och var till 1877
kritiker i Helsingfors Dagblad,
företog flera resor till kontinenten för att
studera musikpedagogiska spörsmål,
blev 1882 direktör för det nygrundade
Helsingfors’ musikinstitut. Till hans
personliga elever hörde Sibelius,
Jär-nefelt, Palmgren och Melartin. Han
komponerade orkesterverk (bl. a.
uvertyren till Daniel Hjort), kantater,
sånger och pianostycken samt skrev
en rad för sin tid utmärkta
läroböcker (Lärobok i allmän musiklära och
analys, 2 bd 1888—89, Kurs i
homo-fon sats, 1897, Hufvuddragen i den
västerländska musikens historia,
1891—93, m. m.). — Litt.: M. W.,
konstnärsbrev, första samlingen med
inledning av Otto Andersson (1918),
K. Flodin, M. W. (1922).
Weill, Kurt, f. 2/3 1900, tysk
komponist, var elev hos bl. a.
*Hum-perdinck och *Busoni (från 1921), var
1919—20 teaterkapellmästare i
Lü-denscheid (Westfalen), är sedan 1933
verksam i U. S. A. W. hör till
samtidens mest begåvade
musikdramatiker och har medvetet skummat den
moderna musiken (från högromantik
och impressionism till expressionism,
symbolism och jazz) på slående
uttrycksmedel. Bland hans talrika
operor och annan scenmusik må främst
nämnas Die Dreigroschenoper (en
omarbetning av The beggar’s opera,
texten av B. Brecht, musiken helt
nykomponerad med jazzinslag, 1928,
även given i Sverige), i vilken han har
försökt ”att göra den moderna
operascenen till en ’moralisk anstalt’, i
vilken socialpolitisk propaganda i stoi’
stil skulle drivas” (W. Schuh, Die
möderne Oper i Das Atlantisbuch der
Musik 1943). Detta sociala patos går
igen även i Mahagonny (Baden-Baden
1927, omarb. Berlin 1929), skoloperan
Der Jasager (1930) och Die
Bürg-schaft (Berlin 1932). Sedan han
lämnat Tyskland har han bl. a.
komponerat baletterna De sju dödssynderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Nov 21 21:47:29 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/bimuslex/0656.html