Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5. Maj 1942 - Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKRECENSIONER
nymen Niels Ebbesen kompletterar på ett
intressant sätt denna schematiska bild. Det är
den första sammanhängande skildringen av
Danmark under hakkorset som föreligger på
svenska och den kan på det livligaste
rekommenderas åt alla dem som vill ha en åskådlig
framställning av hur det går att leva under
nazistiskt herravälde efter att ha fört den
defaitistiska politik, som i Thorvald Stauning
och Peter Munch haft sina främsta företrädare
på nordisk botten.
Ytligt sett har det gått ganska bra. De
demokratiska formerna har bevarats, eftergifterna,
som har varit fler än de flesta svenskar
antagligen vet, har hittills ännu inte lett till
ett raserande av rätts- och samhällsordningen.
Kung Christian är alltjämt statschef och den
politiska kursen sedan 9 april är oförändrad,
de för de främmande skyddsherrarna
misshagliga patrioterna dömas än så länge av danska
domstolar, planerna på tullunion med Tyskland
har inte förverkligats och så vidare. Vid flera
tillfällen har även den danska regeringen med
framgång motsatt sig eftergifter, men detta
betyder inte att de löften som Tyskland gav
den 9 april om att avhålla sig från varje
inblandning i Danmarks inre angelägenheter
respekterats. Niels Ebbesens arbete ger tvärtom
en skrämmande inblick i hur långt
inblandningen i själva verket fortskridit.
Bland de ockuperade länderna är dock
Danmark ett fullkomligt unikt fall. Inga
koncentrationsläger, inga massarkebuseringar, ingen
större materiell nöd. Varför utvecklingen i
Danmark blivit så annorlunda än i andra
länder under hakkorset, därpå ger dock
författaren intet svar. Måhända är gåtans lösning
att söka i att Danmark gav sig utan svärdslag,
att regeringen smidigt sökt anpassa sig efter
de främmandes önskemål och att Tyskland
velat ha åtminstone ett land att peka på som
utan alltför stora lidanden fogat sig i den så
kallade nya ordningen.
Det Niels Ebbesen har att berätta, det är
om det ockuperade Danmark i vardagslag.
I all sin anspråkslöshet har det blivit en
patetisk skildring om kampen för lag och
rätt under främmande herravälde. Med
anmärkningsvärd opartiskhet fördelar författaren
ljus och mörker och han förfaller aldrig till
att skildra sitt land som en alldeles orubblig
bastion i den nationella kampen. De anpassade
och likriktade danskarna är visserligen inte
många, antagligen är de färre än sina svenska
meningsfränder, men i vissa fall innehar de
nyckelpositioner i samhället, vilket naturligtvis
gör att de kan bli farliga om ockupationen
fortsätter länge. Den överväldigande delen av
Danmarks folk står dock enigt samlad kring
sin kung och sina nationella ledare. Till de
senare hör numera, som författaren påpekar,
i främsta rummet Danmarks sändebud i
London greve Reventlow.
Då man läser Niels Ebbesens fängslande
arbete frapperas man gång på gång av
likheterna mellan danskt och svenskt. Om den
förutvarande utrikesministern doktor Munch
heter det, att han "i många år haft ett
favorituttryck om Danmarks utrikespolitiska ställning.
Han såg det som vår uppgift att — ’ligge lavt’!
Därmed menade han att vi så mycket som
möjligt skulle undvika att dra uppmärksamheten
till vår existens; om vi bara höll oss stilla och
framför allt avhöll oss från varje utmaning
i tal och skrift, så skulle det inte ske oss något
ont." De sista raderna kan sättas som motto
också för svensk neutralitets- och
tryckfrihetspolitik under det andra världskriget.
Bo Enander
Hur Frankrike dderlåtes
THOMAS KERNAN: Det erövrade Frankrike.
Översättning av Töre Zetterholm.
Hökerbergs 1942. 8:50.
Värdet med denna bok om det ockuperade
Frankrike, skriven av tidningen Vogues
amerikanske utgivare, ligger främst i skildringen
av den systematiska tyska utsugningen av det
franska näringslivet. Den tyska krigsmaskinen
har ju blivit en Molok, som numera för sitt
välbefinnande kräver tribut av hela den
europeiska kontinenten, och Thomas Kernan
berättar om hur det går till, när Frankrike pressas
på sin andel. Den direkta plundringen
undviker man, en sådan klumpighet är ju också
överflödig sedan Frankrike förpliktats att
erkänna tyska sedlar (Reichskreditkassenmark)
som betalningsmedel — sedlar, som tyskarna
sedan kreditera mot sin räkning för
ockupationskostnaderna. På så sätt blir det en enkel
sak för tyskarna att lägga sig till med begär-
401
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
