Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7. September 1942 - Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKRECENSIONER
otänkbar i sitt nuvarande skick. Tar man en
sådan dikt som Tiveden, som skrevs på
sommaren 1888, är det uppenbart att den är en
typisk dikt från vårt svenska 80-tal, låt vara
att greppet är djärvare och färgerna mörkare
och våldsammare än tidigare. Den är dock ett
led i den stora inventering av den svenska
naturen som började med Strindberg, Bååth
och Ola Hansson och som på sätt och vis
fortgår ända in i våra dagar.
Hugo Kamras faar på ett lyckligt sätt ställt
åt sidan en och annan av de
maskeraddräkter, som Heidenstam ibland iförde sig.
Diktaren framstår nu i en klarare och nyktrare
dager än tidigare. Han var störst och mest
sig själv när han anslog den självrannsakande,
centrallyriska tonen i "Ensamhetens tankar"
och "Nya dikter", ej när han framträdde
som litterär stridsman med karolinervärjan i
handen. Olof Lagercrantz
En ny Birgittahild
EMILIA FOGELKLOU: Bortom Birgitta.
Bonniers 1941. 5: 50.
En Birgittabild med delvis nya drag har
Emilia Fogelklou tecknat i sin nya bok
"Bortom Birgitta". Förut — i sin tidigare
Birgittabok — har författarinnan framför allt
levandegjort de individualistiska och
särpräglade dragen hos Birgitta, samtidigt som hon
starkt framhäver hennes egenskap av
medeltidsmänniska.
Här har författarinnan ställt in Birgitta i ett
större sammanhang. Hon har velat utreda,
i vad mån Birgitta bär med sig arv och
klenoder från forna tiders religiösa föreställningar;
hon har visat, att Birgitta förmedlar till sin tid
och ända fram till vår tid ett innehåll från
både förkristna och fornkristna kulturer,
givetvis dock framburet i en personlig form.
Birgittagestalten — märklig och fascinerande i sig
själv — växer på så sätt till en gestalt av
väldiga mått, en karyatid genom tiderna.
Undersökningen har utförts i samklang med
moderna sociologiska forskningar, som
samarbetats med det religionshistoriska materialet.
Författarinnan följer den linje som utgått från
Bachofens epokgörande teori i "Das
Mutter-recht" (1861) om en ursprunglig moderålder,
som hos folken skulle ha föregått patriarkatet.
Detta skulle i sin tur ha uppkommit genom ett
männens revolutionerande genombrott.
Författarinnan åskådliggör, hur denna forskningslinje
hos olika moderna vetenskapsmän (bland andra
Klages) företett olika skiftningar; hypotesen
har dock visat sig vara en fruktbar
utgångspunkt, stödd av många fakta och i stånd att
förklara och belysa många förut dunkla punkter
och företeelser i de äldsta folkens historia och
i den senare utvecklingen. Slutligen påpekar
författarinnan det starka stöd denna teori fått
i de resultat en del moderna primitivforskare
framlagt från ännu fortlevande vilda
stammars liv.
Även de lagvetenskapliga forskarnas studier
ha fått bilda bakgrund för författarinnans
framställning, som i all sin knapphet och
konstnärliga koncentration tydligt bygger på
djupgående forskningsarbete. Självständiga och
djärva — men ständigt väl dokumenterade och
motiverade — slutsatser dragas ur viktiga
källskrifter och genom värdesättning av olika
teorier. Ibland meddelar så författarinnan en
helt ny tydning av de fakta andra forskare
laborerat med, en tydning, som många gånger
kastar en ny och förklarande belysning över
företeelser i vår fornsvenska kulturvärld.
Ett exempel! Författarinnan instämmer till
stor del i professor Holmbäcks teorier (i "Ätten
och arvet", 1919) om kvinnofrågans
utveckling i Sverige i fornsvensk tid. Men på en
avgörande punkt avviker hon och polemiserar
direkt samt framställer en ny, egen tolkning av
fakta, byggd på moderna sociologiska teorier.
Holmbäck anser, att detta att kvinnan på
Birgittas tid i flera avseenden i fråga om arv och
bestämmanderätt var likställd med mannen
i en del svenska landskap (till exempel
Uppland och Västergötland), skulle innebära en
kvinnovänlig, yngre utveckling, som
framkommit ur en ursprungligen patriarkalisk
urtid. Denna kvinnovänliga nya utveckling i en
del landskap skulle då faktiskt avbrutits av
Birger Jarls lagar om halv arvsrätt för kvinna,
vilka ofta förut framställts som en god gåva
till kvinnan i Sverige. Det voro de emellertid
-558
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
