Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7. September 1942 - Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKRECENSIONER
egentligen endast i j ariens eget landskap,
Östergötland, där patriarkatet rådde, enligt
Holmbäck till följd av konservatism, och där man
följde satsen "gånge hatt till och huva ifrån".
Författarinnan följer dessa nyupptäckter
men tar avstånd från utgångspunkten. Hon
anser, att lagarnas kvinnovänlighet till exempel
i Uppland i stället för nyutveckling är en rest
av en urgammal germansk moderålder, bestyrkt
av flera källor, även katolska. De
kvinnovänliga lagarna i Uppland kunna även ha
understötts av ett brittiskt-kristet inflytande, i sin
tur influerat av förkristna moderkulter i Irland.
Den tidiga brittiska kristendomen var
nämligen kvinnovänlig, i motsats till den
katolicism, som formades av den patriarkaliska
cistercienserorden. Det var cistercienserna, som
tidigt kommo att behärska jarlens
Östergötland, och det kan förklara en hel del av de
manvänliga lagarna där före jarlens tid.
Cistercienserna kämpade mot den brittiska
kristendomen, som de ansågo kättersk. De utrotade
så småningom de dubbelkloster för män och
kvinnor, som de första munkarna på Irland
funnit vara självklara och där även kvinnor
kunde vara ledare. Idén upptogs ju av
Birgitta. Kanske finns här ett sammanhang, menar
författarinnan, och erinrar om de bestående
intryck Birgitta måste ha fått från sitt
födelselandskap Uppland, där hennes far var lagman.
Möjligen påverkades hon tidigt av
kristendomen hos brittiska missionärer, som verkade
där. — Det är ett intressant drama över
idéernas kamp i medeltidens Sverige, som här
upprullas för oss i samband med Birgittas
historia.
Författarinnan framhåller även åskådligt de
djupa svårigheter, som ha mött Birgitta, när
hon flyttade från det kvinnovänliga Uppland
till sin makes patriarkaliska landskap
Östergötland. Man får se henne mitt i brytningen
mellan olika rättsåldrar, men också som en
förmedlare dem emellan.
Det faller ett särskilt ljus över Birgittas
personliga historia, när den får förbindelse med
de uråldrar, då kvinnan i en del kulter
betraktades som bärare av gudomlig inspiration och
själv starkt upplevde detta sitt höga kall.
Författarinnan visar, hur Birgitta i sina
uppenbarelser än bär drag av "dödsmoder" från
gamla mysteriekulter, än i sin frimodiga och
moderlighetsbetonade kvinnlighet (i viss
motsats till medeltidens ofta blygselfyllda asketism
på detta område) återspeglar drag från
fruktbarhetsreligionernas gudinnegestalter,
medvetna om sin kvinnlighets värde.
Den kvinnokult, som mitt i allt kvinnoförakt
blommar i medeltiden, kan tydligen ses i ett
perspektiv, som förklarar många motsägelser
i den medeltida kulturutvecklingen. Birgitta
utjämnar i sitt väsen många av dessa
motsägelser genom att av dem göra en kristen
syntes. Hennes kristna syn visar särdrag, som
i viss mån skiljer den från vanlig
medeltidskristendom, hur mycket barn av sin tid hon
än är. Hon tar klart avstånd från häxornas
perverterade fromhet (som också den har
rötter i gamla kulter men företer en annan
växt än hennes fromhet); men hon tar också
avstånd från det kyrkliga hyckleri, som
fördömer lösaktigheten men ändå använder den.
Som själamoder verkade hon fördomsfritt i sin
barmhärtiga omsorg om "farande kvinnor".
Hon kan använda askesen, men hon
upphöjer äktenskapet och hon vördar
moderligheten. Hon "flyttar det biologiska in i
fromhetslivet". I den makt och myndighet hon
utövar på sin omgivning och i kyrkliga och
politiska kretsar kan man skönja mer än
utstrålning från hennes starka individuella
personlighet. Författarinnan antyder, hur relikt
av fornåldrars modersdyrkan och kvinnokult
kunna kvardröja som dunkla skikt i
känslogrunden hos medeltidsmänniskorna och skapa
mottaglighet för Birgittas inverkan. Denna
tanke skingrar en del av gåtfullheten i
Birgittas framgång. Den förklarar något av den
lydnad för hennes uppenbarelser, som får till
följd, att en kvinna blir klosterstiftare mitt
i en patriarkalisk medeltidskyrka.
Författarinnan har även på ett intressant
sätt placerat in Birgitta i den medeltida
hushållskultur, som omgav henne, och visar, hur
denna bland annat satt spår i hennes
uppenbarelser. Birgittas kontakt med uråldrig
folktradition framstår även genom att hon ibland
i uppenbarelserna talar som jordemoder och
läkekunnig örtkvinna.
Trots dessa långt dragna linjer och djupt
utförda sammanhang äger dock Emilia
Fogel-klous Birgittabild individuella, levande
detaljer. Sådana finnas till exempel i målningen
-559
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
