Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Januari. N:r 1
- Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKRECENSIONER
Lyriska debutanter
SVEN ALFONS: Ensamhets himmelshuva.
Bonniers 1942. 3: 25.
BENGT JÄNDEL: Som ett kasteli. Norstedts
1942. 3: 75.
ANNA GRETA WIDE: Nattmusik. Norstedts
1942. 3: 75.
ROLF MOBERG: I förvårens frost. Bonniers
1942. 2: 75.
RAGNAR EKLUND: De ringes väg. Bonniers
1942. 3:25.
Sven Alfons ger i diktsamlingen
"Ensamhets himmelshuva" prov på erotiskt färgad
lyrik, inte utan intensitet i uttrycket och av
en i all sin tyngd utpräglat personlig form.
Mycket av dessa ungdomsstämningar blir väl
bara hieroglyf och rebus, men det finns hos
honom en melodi, som kanske i framtiden kan
förlösas på ett helare och fullständigare sätt.
Om jagets försök att vidga sina gränser handla
många av dessa bikter. Understundom kan
poeten nå det förtätade och suggestiva:
När vi var yngre tänkte ingen
att livet
skulle nås av oktoberår,
att ögonblicken
som vi skygga byggde
skulle bespejas av
överlevande från
en förfluten vår —
Nu är det sen tid
och november stinger
med efterfrågan och tvek
vår blodsjungna stund
och livet undrar
om liv finner
sig någonsin
i en maj sekund.
Överhuvud visar Sven Alfons en strävan att
återge skygga, svårfångade och sammansatta
stämningar på sitt eget sätt. Hans sångmetod
är inte insmickrande. I sin tyngd och kantighet
kan den ofta leda tanken till svensk
medeltidsdiktning.
*
För Bengt Jändel är frihetens problem det
allt overskyggande. Han ger i sina dikter
uttryck för ideellt patos. Ännu är vad han skriver
präglat av formell omogenhet, vilket i och för
sig inte bör vara avskräckande. Men frågan är,
om han överhuvudtaget har den lyriska
originalitetens resurser. Han rör sig helt och hållet
på den poetiska allmänningen, i sin strofiska
vers åtminstone. Känslan är säkerligen äkta,
men ändå kan det bli så banalt klingklang som
detta:
Blott sällan sig höjt
en vilja modig och ljus,
som djärvare drömt,
berusad av vårarnas brus.
Det bör erkännas att han sällan förfaller till
sådan vulgaritet då han uttrycker sin känsla
i en fri vers, där Vilhelm Ekelund varit
föredömet.
»
Det melodiska och graciösa ligger väl till
för Anna Greta Wide, som debuterar med
diktsamlingen "Nattmusik". Det är ett
vershäfte som helt fylles av kvinnligt känsloliv,
impulsivt och varmt. Någon mer originell
formgivning skall man inte finna där, och det naivt
familjära kan understundom bli en smula
störande. Men ibland kan hon forma ett par
strofer med lycklig hand, så att de få visans
skimmer, eller ge sin känsla en epigrammatiskt
laddad form, som i detta poem med titeln
"Graven":
En gång sov du i en grav
bortom alla land och hav.
Stilla drömde du i griften
nio tysta månadsskiften.
Nu är du så längtansfull
bara för den sömnens skull.
#
Valhänt, understundom rent otymplig vers
presenterar Rolf Moberg i sitt dikthäfte ’T
förvårens frost", en titel som ganska väl
motsvarar bokens innehåll. Ty om frostens tidiga
härjningar på andens marker handla dessa
melankoliska ungdomspoem. Förlorad tro och
brustna kolonner talas det ofta om i dess
strofer. Inte mycket vill fästa sig i minnet av
det som poeten formulerar, men upplevelsens
äkthet finns det naturligtvis inget skäl att
betvivla. En del språkliga kuriositeter
("inåt-vändigt", "väntotid", "till bloda", "molnena",
63
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:56:14 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/blm/1943/0079.html
