Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Januari. N:r 1
- Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKRECENSIONER
skilt iögonfallande är de som rör böckerna ur
vilka Folke utvinner sitt nya liv — och många
stildrag som ansluter sig till Torsten Tegnérs
uttrycksvanor eller upprepar
idrottsjournalisti-kens hurtiga klichéer och ibland hotar att
överrösta författarens naturliga begåvning. En del
av detta hade nog kunnat undvikas om
författaren funderat ett tag till över sin bok; men
det bättrar sig väl till nästa gång. Ty en nästa
gång torde det bli; för det talar utom den
obestridliga berättartalangen också den rejäla
arbetsvilja och den oskadda idealitet, som man
tycker sig urskilja bland denne författares drag.
*
I sin sjätte bok, "En ny hatt", berättar Nils
Jacobsson ganska roande och med sin vanliga
flyhänthet om några ungdomar från hans
sydsvenska Wadköping, Österstad. Romanen
innehåller en hel del talangfull vardagsskildring,
och den rymmer också en tendens: det
borgerligt handlingsdugliga är av större värde än det
ihåligt intellektuella, det billigt radikala, det
tomt spirituella. Detta illustreras med att den
vackra och kloka fabrikörsdottern Viran
Fäg-rell gifter sig med sin pappas starke och
duglige disponent i stället för den ytlige och
posör-betonade huvudstadstidningskåsören Erik, och
att Virans bror Evert skiljer sig från den
emanciperade och lite lättfotade fil. stud.-en
som skjuter med revolver på honom, och äktar
den arbetsamma och genompräktiga
arbetardottern och sjuksköterskan Maria. Man tycker
att syskonen gör mycket rätt i detta, men
med författarens arbetsmetod hade man också
kunnat komma till ett motsatt resultat, ty Viran
skulle ha gjort lika rätt om hon avstått från
en knölaktig och härsklysten fabrikör för att
gifta sig med en gedigen fil. lie. i ett
lundaorgan, och Evert skulle ha varit lika förståndig
om han tagit en själsfin fil. mag. i svenska och
historia i stället för en sentimental och
hårdhänt sjukgymnast som spöat honom om
rnornarna. Nils Jacobsson hade med sin behagliga,
flyktiga, inte ointelligenta berättarstil lika bra
kunnat låta det andra hända som det ena; och
när det gäller den genre som "En ny hatt"
företräder kan det också ur det litterära
värdets synpunkt vara likgiltigt vilket som sker.
Men eftersom det praktiska livets män och
kvinnor är fler till antalet än de så kallade
intellektuella, inser man ju att det ur
försäljningssynpunkt är klokare att föra den
förstnämnda partens talan. Idealet vore naturligtvis
att författaren avstod från att spela ut den ena
gruppen mot den andra och ändå fick ihop
till en roman.
*
Den fyrtiosjuåriga Selma Modin, en
småborgerlig stockholmsfru i Frida Zerns
debutroman, blir förskjuten av sin make, men sedan
hon levat i misär en tid och förgäves hoppats
på herr Ansgar, och sedan maken på detta sena
stadium fått leka rommen av sig hos en
behagfull änka med två oförsörjda barn, tas fru
Modin till nåder igen, en smula luttrad. Det
är bokens hela handling, som skrider långsamt
framåt, till stor del genom besynnerligt
oelastiska och degiga referat av fru Modins tankar.
Vad som gör romanen på sätt och vis
anmärkningsvärd är den totala brist på prydnader och
illusioner, som utmärker teckningen av fru
Modins andliga liv. Hon är småskuren, vimsig,
charmlös och oerfaren, och detta skildras utan
kontur, utan någon ironi som lyser, men med
ihärdighet och ett slags trevande psykologiskt
verklighetssinne. Det är en artistisk egenart av
diskutabelt värde som Frida Zern uppvisar i
denna bok, men det är obestridligen en egenart.
Thorsten Jonsson
Romantiska berättelser
KAREN BLIXEN: Vintersagor. Översättning
av Sven Barthel och Viveka Starfelt.
Bonniers 1942. 12:—.
Karen Blixens "Vintersagor" är en ny
samling av hennes romantiska berättelser, där
sagobeteckningen blott motiveras av en del
öververkliga fantasiinslag. De är kanske inte
fullt så stegrat romantiska och konstfullt
genomarbetade som hennes tidigare berättelser,
men i stället är de väl så personliga och av
en påfallande dansk karaktär. Danmarks stora
århundrade förefaller vara 1800-talet, den
67
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:56:14 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/blm/1943/0083.html
