- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång XII. 1943 /
115

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Februari. N:r 2 - Kate Bang och Fredrik Böök: Heidenstam vid smältdegeln

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HEIDEN STAM VID SMÄLTDEGELN

brutala färger. En fin och hemlighetsfull
perspektivförskjutning äger rum inför våra ögon:
Hans Alienus är fortfarande förtrollad av den
antika hedendomens skönhet, men
tyngdpunkten ligger inte längre på motsatsen till den
kristna askesen, snarare på motsatsen till det
utåtriktade, praktiska, verklighetsbetonade nuet.
Den oppositionelle kättaren ter sig alltmer som
en grubblande enstöring — trotset har blivit
vemod och främlingskap. Klarast tolkas det
i den nydiktade nionde strofen, som vid
renskriften fogades in på en lös remsa. Den
betecknar en ny station på den väg, som förde
Heidenstam från ungdomsårens sensuella
antikdyrkan till mannaårens antika klassicism i den
Goethe-Schillerska estetikens anda.

Det kontradiktoriska, som står kvar i titelns
julsång, är upplöst inifrån, genom en ström
av nya erfarenheter; omarbetningen bekräftar
strömmens riktning.

3

"Vallfart och vandringsår" har
jämförelsevis litet berörts av Heidenstams lust att
omarbeta och förbättra. Det är visserligen
möjligt, att poemen genomlupit många
utvecklingsstadier, innan de samlades i det
tryckmanuskript — endast delvis egenhändigt — som år
1888 överlämnades till Albert Bonniers förlag;
det är till och med troligt. Men i varje fall
var denna process i allt väsentligt fullbordad
i oah med publiceringsbeslutet: manuskriptet
erbjuder ytterst få avvikelser från det första
trycket. En av dem är emellertid
karakteristisk för den utvecklingstendens, som här ovan
belysts. Den nionde dikten i cykeln
"Ensamhetens tankar" ger ju uttryck för det
ungdomliga trotset, med ett inslag av hädelse; där
förekommer strofen:

Om världens herre kvällsskyn red
och äskade: "Lyd!", jag svarade: "Bed!
Välj saktmødets språk och dämpa ditt ljud,
och kanske jag hör dina böner, Gud!"

Den här kursiverade raden måste ha fogats in
i korrekturet; i handskriften lyder den:

Stryk fradgan av munnen samt dämpa ditt ljud.

Det är en mildring; återigen erinras man om
att Heidenstam vid närmare besinning bränt
sina stora blasfemiska, bibelparodierande poem.

Eljest är det mest några strykningar, som
man fäster sig vid. I "Kosmopoliten" yttrar
sig den puckelryggige skulptören ironiskt om
den samtida svenska lyriken, som han beskyller
för grannlåtssmak och högröstad patriotisk
emfas, och han utbrister:

Nå, versen tystnar nu i våra dagar
bland dessa yngre diktare av rang
som så förändrat smakens alla lagar,
att den, som pressen icke slår och agar,
törs ingen tro om minsta spår talang.

I manuskriptet följer ytterligare nio rader:

Men der finns en bland dem, "om också duca",
som i sin första ungdoms dar av mjuka
Sorrentorankor sångarkransen band.
Hans färger lyste som Saharas sand.
Han skulle nöjts med Golfen och Caprea!
Hans patos, när han nämner Sverge, blev
mig lika lustig, som om någon skrev
på själva utanskriften av sitt brev
ej "Schweden" eller "Suède", men alltid "Svea"!

Detta kvicka utfall mot Snoilsky är
visserligen lagt i munnen på den realistiske
åttiotals-artisten, men naturligtvis återspeglar det också
den unge Heidenstams opposition mot den
officiella patriotismen — liksom många andra
"vänstersinnade", liksom Georg Brandes, kände
han sig främmande för den fosterländska
utvecklingen i Snoilskys diktning, den var vieux
jeu. Varför strök han i korrekturet dessa
rader? Kanske närmast för att inte utmana
den äldre skalden, som han trots allt stod
i tacksamhetsskuld till, och som skulle komma
att hälsa honom med varmt erkännande. Men
kanske också i en dunkel känsla av att han
själv i grund och botten inte var lika immun
mot "det fosterländska" som åttiotalisterna.

115

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:56:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1943/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free