Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mars. N:r 3 - Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKRECENSIONER
studium används den redan både i Danmark
och Sverige, och den kommer säkert att visa
sig som en förträfflig diskussionsgrund. Den
är utmärkt rikt och väl illustrerad, och den
är väl översatt och omarbetad för svenska
förhållanden av Rune Norberg, och den har
så lågt pris, trots många färgbilder, att vem
som vill kan köpa den, en sällsynt egenskap
hos konstböcker. Elias Cornell
Frihetstiden
HUGO VALENTIN: Frihetstiden inför
eftervärlden. Studentföreningen Verdandis
skrifter n:r 447. Bonniers
1942. 1:50.
Denna skrift av den framstående historikern
utgör ett vällyckat försök att i korta drag
skildra det bedömande som kommit den svenska
frihetstiden till del inför den svenska
historieskrivningens domarsäte från Lagerbring över
Geijer, Malmström, Odhner, Stavenow fram
till Lagerroth och Hallendorff. Härvid
framhäver Valentin, hur starkt hävdatecknaren är
bestämd och påverkad av de föreliggande
tidsförhållandena och av sin egen personlighet.
Denna huvudsynpunkt, som genomgår hela
skriften som en röd tråd, gör denna samtidigt
till ett ytterst värdefullt och instruktivt bidrag
till den svenska hävdateckningens historia och
till en lärorik utredning om den historiska
objektiviteten. Om, såsom Valentin hävdar,
tidsförhållandena och historikerns personlighet
äro medbestämmande för en historisk
framställnings inriktning, så måste man ställa sig
den avgörande frågan, hur i så fall kravet på
en objektiv historieforskning överhuvud låter
sig upprätthållas. Denna fråga, som just nu
i maktkultens och de stora diktaturstaternas
tidevarv är i högsta grad aktuell, finner i
Valentins undersökning en tillfredsställande
lösning; i motsats till dessa upplösande
tidstendenser bekänner sig Valentin med bärande
argument avgjort till den historiska
objektiviteten. I klargörandet av detta problem
ligger skriftens stora betydelse för den breda
publiken.
I överensstämmelse med Harald Hjärne,
i vilken Valentin vördar sin läromästare, anser
han, att historieskrivningens objektivitet städse
måste vara ledstjärnan för varje
historieforskningens adept. Ju mera historikern strävar
efter att uppfylla detta krav, desto närmare
kommer han också detta oförgängliga ideal.
Emellertid ligger det i historiens natur och
i historieforskarens mänskliga begränsning att
varje historisk företeelse erbjuder många olika
aspekter, vilka historikern kan i större eller
mindre grad bemästra alltefter sin individuella
läggning. Genom att historikern under sträng
självprövning klargör detta för sig, övervinner
han alltmera subjektivitetens trånga skrankor
och uppfyller vetenskapens stränga krav. I en
betydelsefull analys av den svenska
historieforskningen hävdar Valentin berättigandet av
dessa vidsynta perspektiv.
Klart uppbyggd, populärt skriven,
vetenskapligt välgrundad är skriften en värdefull
vägvisare genom den nuvarande
historievetenskapens problem och förtjänar redan av detta
skäl allmänt beaktande. Erich Wittenberg
Den svenska folkskolan
Svenska folkskolans historia. Vol. I—IV. Det
svenska folkundervisningsväsendet intill
1920. Bonniers 1940—42. Per del
resp. 9:—, 12:—, 12: —
och 9:—.
Det stort planerade verket om den svenska
folkskolans historia kommer att omsluta fem
volymer. Det kommer, när det blir färdigt, att
ge en mycket ingående bild av vår
folkundervisnings utveckling. De äldre tiderna blir
naturligt nog mera knapphändigt behandlade, då
det där inte finns så mycket att berätta som
längre fram. Under det att fyra volymer i
verket ägnas åt folkskolans historia från 1809
till 1940, behandlas hela skedet före
förstnämnda år i en enda volym.
Två författare svarar för denna volym:
biskop Edvard Rodhe och folkskoleinspektör
Albin Warne. Den förre behandlar
förhållandena under medeltiden, och han ger
dessutom en återblick på hela den utveckling, som
omsider utmynnade i den obligatoriska folk-
261
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
