Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Juli-aug. N:r 6 - Ivar Lo-Johansson: Fotbollsmatchen. Ur en kommande roman ”Traktorn”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IVAR LO-JOHANSSON
— Har jag gjort det? frågade innern. Han
lät stucken.
— Det här gäller kedjan som helt. Ensidigt
wingspel är värdelöst här.
— Nog ska jag göra mitt, sade innern.
Du kan lita på det.
— Det där enkla sättet att yttern spelar till
innern och innern startar framåt och får en
passning är lite väl enkelt, sade lagledaren.
Deras backar kan det till leda nu. Kedjan
måste spela effektivare.
— Är det mig du syftar på? sade Nils
Holst. Det har varit mycket wingspel i dag.
Han kastade en blick bort mot linjen och
visste att värvarna satt där och visste
ungefär var de satt.
— Vi får komma ihåg att inte spela the
amateur style med the long passing game utan
the professional style med the short passing
game, sade lagledaren och uttalade orden som
de skrevs.
De såg på de beiga som låg och masserade
benen och gjorde uppmjukningsrörelser.
Citronflaskorna stod bredvid dem.
— De har spelat rått hittills, sade Nils
Holst, centern. I andra halvlek ska de få för
att spela rått.
— Det är elegansen i spelet värvarna ser
på, sade den som tilltalat honom först han
hade kommit ut på plan.
Den främmande domarn i svart
satinskjorta och satinbyxor med korta ben kom ut
på plan med visselpipa i mun.
— Andra halvlek, sade lagledaren. Kom
ihåg vad jag har sagt.
— De ska nog fan få, sade Nils Holst. Vi
ska nog knäcka dem fast vi får soln i ansiktet.
Det var från början av andra halvlek stark
sol på plan och målstolparna och ribban
kastade hård skugga snett utåt så att det blev
spetsiga skuggvinklar på gräset. Planen var
nött och kändes använd och gräset var
särskilt nött framför målen. Den nakna plätten
mitt i den med sågspån uppdragna
mittcirkeln var större. Markeringslinjerna började
också bli suddiga och nötta och hela planen
började verka sjaskig och använd.
Gräsroten var brun och uppsliten och i de bara
fläckarna syntes revor och märken efter
dob-barna. Det luktade svett och människa
starkare och det hade inte drivit undan under
pausen. Akustiken var inte heller densamma
som när man började spela, och planen var
på det hela taget annorlunda när man
började spela andra halvtid.
Publiken utanför linjerna hade rest sig
efter att under pausen ha suttit på släta fältet
med söndagstidningarna hopvikta under sig.
Publiken var upphetsad av att ha diskuterat
spelarna och de som varit ute på plan hade
kommit tillbaka och spritt ytterligare
missstämning. Man var inte nöjd med någotdera
av lagen. De som höll på det egna laget var
oroliga för hur det skulle gå när laget nu fått
den sämre planhalvan med ögonsolen.
Värvarna hade suttit i en grupp för sig själva
och samrått. Alla visste var de satt och vilka
de var och visste också ärendet. Det skulle
komma först när matchen var slutspelad. Då
skulle de gå ut på plan och fram till den
spelare som de hade utsett och erbjuda honom
hans stora chans. Och under tiden satt de tätt
ihop så att deras omdömen inte sipprade ut
och så att ingen skulle veta vad de tänkte om
det de såg.
Spelet gick mycket lamt efter den första
ruschen i andra halvlek. Det var som om
inget-dera av lagen hade vant sig vid bytet av
planhalva. Nils Holst såg de beigas center,
Pantern. Han hörde också någon som skrek på
de beigas center, Pantern. Han såg hur
tröjan sträcktes över bröstet när centern höll
undan armen för bollen och hur nacken
sträcktes bakåt och hur hela kroppen blev en
enda rak linje från hakan längs bröstet och
det högra benet ända ned till tån, där han
448
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
