Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Juli-aug. N:r 6 - Sven Stolpe: Bernard Shaw
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVEN STOLPE
I jämn rad kom så Shaws övriga, nu
världsbekanta dramer: Napoleonkomedin
"The Man of Destiny" (1895), komedien
"You Never Can Tell" (1897) och "The
De-vil’s Disciple" (1897) etc. Det sista stycket
brukar räknas som en bagatell, men jag kan
inte finna annat än att denna dråpliga
komedi, som spelar under det
nordamerikanska frihetskriget, i all sin pojkaktighet är
ett sällsynt kraftfullt, levande och spänstigt
stycke, genomgående bättre balanserat än
Shaws flesta pjäser. Det var också det första
av hans stycken, som gav honom någon större
inkomst; särskilt spelades det naturligtvis med
stor framgång i Amerika.
Vid denna tid blev Shaw förälskad i en
irländsk dam, Charlotte Payne-Townshend.
Han skrev genast till Ellen Terry och bad om
råd... Han hade fått tag i en märklig ung
dam, som läst hans "The Quintessence of
Ibsenism" som en bibel, och som nu inte
dolde, att hon var mycket tilltalad också av
bokens författare: "Jag blev förtjust i henne;
Ni höll mitt hjärta så varmt, att jag blev
förtjust i vem som helst; hon stod närmast och
var den bästa. Så ligger det till. Vad säger
nu er kärleksfulla visdom om detta?" Ellen
Terrys svar är så fascinerande i sin
förtjusande förvirring, sin blandning av ren
dåraktighet och verkligt skarpsinne, att man
bara kan hänvisa till originalen. Shaw
råkade bli mycket svårt sjuk och fick en tid
gå på kryckor. Han försvårade sitt
tillfrisknande genom att störta på huvudet utför
trappor, köra omkull på cykel, bryta armen och
mycket annat och kom så småningom
underfund med att han kanske skulle ha en kvinna
vid sin sida. — Läkarna försäkrade honom,
att han försvagat sin hälsa genom sin
vegetariska kost. Han skriver: "Min situation är
patetisk. Man erbjuder mig livet, om jag vill
äta biffstek. Min gråtande familj står
omkring mig med Bovril och Brand’s Essence.
Men hellre döden än kannibalism!" Och han
dikterade sitt testamente, där det bland annat
föreskrevs, att han till sin grav skulle följas
av en procession av oxar, får, svin och andra
djur — inklusive ett transportabelt
fiskakvarium — alla bärande vit halsduk för att
hedra den avlidne, som hellre dog än han åt
upp sina kamrater i skapelsen! "Frånser man
processionen in i Noaks ark, kommer det att
bli det märkvärdigaste man överhuvud sett i
den vägen."
Under allt detta spektakel skrev han ett
stycke, som många anser som hans
mästerverk, "Cæsar and Cleopatra", vilket visade,
att man kunde behandla historiska figurer
som samtida. Bilden av Cæsar är
fascinerande. Chesterton menar, att Shaws psykologi
i regel icke stämmer på någon av historiens
hjältar av det enkla skälet, att han med sin
rationalism, sitt bristande sinne för livets
paradoxalitet helt enkelt icke kan nå in till
de viktigaste drivkrafterna i en människa av
kött och blod. Men Cæsar tycks ha varit en
Shaw-människa; Shaws biograf talar om ett
självporträtt. Cæsar är den inhumana
övermänniskan, lika kall och hård som den sfinx
han i inledningsscenen hälsar. Han är
överlägsen sina medmänniskor, inte därför att
han älskar mer, utan därför att han hatar
mindre. Han kan vara storsint, men inte
därför att han har hjärta nog för att kunna
förlåta, utan därför att han inte ens har hjärta
nog att orka hata. Cæsar stiger — säger
Chesterton — i stycket fram "rather walking
the earth with a sort of stern levity, lightly
touching the planet and yet spurning it away
like a stone. He walks like a winged man
who has chosen to fold his wings".
Ett förtjusande kvinnoporträtt finner man
också i det Ellen Terry tillägnade stycket
"Captain Brassbound’s Conversion" (1899),
som skildrar en officers kamp för att ta en
personlig hämnd på en vedersakare. Han
478
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
