Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Juli-aug. N:r 6 - Sven Stolpe: Bernard Shaw
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BERNARD SHAW
kommer på andra tankar efter sitt möte med
Lady Cicely Waynefleet, som förklarar för
honom, att han kanske kan förstöra en annan
människas liv genom att utkräva hämnd, men
att han med visshet också förstör sitt eget. —
Även Chesterton har med en djup reverens
erkänt, att denna hänförande kvinnogestalt är
värdig inspiratricen Ellen Terry.
Med sitt följande stycke "Man and
Superman" slog Shaw fullständigt igenom. Till dess
hade han ansetts vara en clown, som man
inte kunde ta på allvar — hans ställning i
det borgerliga medvetandet torde ha
motsvarat Ture Nermans i unga år hos oss. Nu
först började man inse, att denne ständigt
vitsande och skämtande man menade blodigt
allvar, att han var besatt av en fanatisk vilja
att revolutionera samhället, att han med ett
vitglödgat hat fördölj de de victorianska
fördomarna och inte tänkte ge sig, förrän han
vunnit en seger. På ett egendomligt sätt, som
Chesterton lysande analyserat, förde Shaw
med puritanskt temperament och egensinne
fram en naiv utvecklingstro, som han
ytterligare stödde genom att envist hålla fast vid
de strängaste tabunormerna (vegetarianism,
helnykterhet, antivivisektionism) ur den
cal-vinska moralismen, vars religiösa kärna han
annars inte hade den ringaste kontakt med.
Men i "Man and Superman" slog han själv
omkull hela sin åskådning! Han hade läst
Plato och börjat tveka, om mänskligheten
verkligen hunnit så mycket längre, och från
Nietzsches tankevulkan föll också några
glödande fragment ned i hans klara värld —
som genast sprängdes. Livets mening är att
frambringa övermänniskan, och detta skall
ske genom det sexuella urvalet. Chesterton
påpekar, att Shaw egentligen vore skyldig att
skriva ett efterord till sitt stycke, där han
också dementerade alla sina tidigare angrepp
på romantik, kärleksspel, lyrisk vettlöshet,
koketteri, ty allt detta kan också sägas stå i
livets tjänst. — Stycket anses vara Shaws
bästa, vilket förefaller svårt att förstå. Från
och med denna tidpunkt är Shaw emellertid
en erkänd och respekterad engelsk moralist,
som man tar på blodigaste allvar. Hans
kritik av victorianismen vinner seger, den unga
generationen ställer sig bakom honom, och
han får till och med fram ett nytt släkte av
skådespelare, som frigjort sig från den
ir-vingska skolans maner. "John Bull’s Other
Island" och "Major Barbara" spelas över
hela världen. (Konung Edward skrattade så
våldsamt åt det förra stycket, att han bröt
sönder den stol, i vilken han satt under
föreställningen.)
6
Ett gott öga har Shaw länge haft till
läkarkåren — han påminner på den punkten om
sina franska kolleger. Redan i "The
Philan-derer" tecknade han bilden av en ung läkare
som får ett sammanbrott, då det visar sig,
att en av honom upptäckt svårartad sjukdom
icke existerar. "The Doctor’s Dilemma" (1906)
behandlar ett liknande motiv. Shaw har länge
hatat vivisektionisterna, vilka han i väldiga
kampanjer karakteriserat som rena
imbeciller. När dessa vetenskapsmän påstår sig ha
gjort sina mest revolutionerande upptäckter i
laboratorierna genom djurplågeri, så hävdar
Shaw, att de skulle ha kunnat nå alldeles
samma resultat, om de bekvämat sig att fråga
närmaste poliskonstapel eller tandläkare eller
hundägare. H. G. Wells, som för övrigt under
dunder och brak lämnade The Fabian Society,
ställde sig på den ryske forskaren Pavlovs
sida och förklarade i ett mustigt inlägg, att
om han stode på en pir i full storm med bara
en livräddningsboj och både Shaw och
Pav-lov låg i vattnet och kämpade för sitt liv,
skulle han utan tvekan kasta bojen till Pavlov
— vilket kan betecknas som ett ganska unikt
argument i en allvarlig debatt. Shaw blev re-
479
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
