- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång XII. 1943 /
554

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - September. N:r 7 - Johannes Edfelt: Agnes von Krusenstjernas ungdomsdiktning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

JOHANNES EDFELT

allra första författarskap, äro i hög grad
"Lese-früchte". Det är särskilt H. C. Andersen och
Selma Lagerlöf som de äro starkt influerade
av. Typisk för detta första skedes diktövningar
är en sådan saga som "Tekitteln", vari berättas
om detta husgeråds märkliga öden i adliga
kretsar: den är en ren H. C. Andersen-pastisch.
En sådan historia som "Den gamle
droskkusken" är däremot en sentimental skiss "ur
livet"; närmast erinrar den om August Blanche,
medan en annan lika rörande skiss, "Mor
Brita", vittnar om läsning av Selma
Lagerlöf. I "En dröm" är det förhoppningen om
ryktbarhet, författardrömmen som tar sig
uttryck.

Från sommaren 1911 kan man iaktta, hur
dagboksstilen blir livligare, mognare, mer
flytande och graciös. Redan här förebådas den
flickaktigt konverserande tonen i "Ninas
dagbok" och "Helenas första kärlek".

De första småberättelserna och utkasten
föreligga samlade i två manuskript, båda med titeln
"Kornblixtrar" (sic!). De innehålla Agnes
von Krusenstj ernås författarförsök från åren
1910—12.

Vi möta där först en ytterst löst
komponerad, i åtta kapitel indelad berättelse — eller
"början till en roman", som det heter i en
annan renskrift — där huvudpersonen är
backfischen Netty. Vissa partier i denna berättelse
kunna i fråga om ton och anläggning betraktas
som ett slags etyder till "Ninas dagbok".
Författarinnan tillvaratar här sin erfarenhet av
olika miljöer: där finns både Stockholm,
småstaden och herrgården, som skulle bilda
bakgrunden också för människorna i hennes mogna
diktning. I denna ungdomsberättelse passera
personer ur släkten och vänkretsen revy, ännu
endast flyktigt eller suddigt tecknade. Men på
ett ganska levande sätt är åtminstone en
människa i detta galleri tecknad, en gammal
guvernant. Berättelsen är oavslutad; och i ett av
manuskripten meddelas orsaken: "Avbrutet på

grund av sjukdom." Och sedan tillfogar den
unga författarinnan sitt under denna tid så
ofta återkommande citat av bjørnsondikten:

"Skal jeg då aldrig, aldrig naa

over de höje Fjelde.

Skal denne mur mine tanker slaa?"

Av de kortare berättelser och skisser, som
rymmas i "Kornblixtrar", varierar en med
titeln "Mademoiselle" ett tema, som vi redan
sett författarinnan behandla i den här ovan
berörda längre berättelsen: en gammal
guvernant, utanför eller vid sidan av det friskt
pulserande livet, ställes i kontrast till ett ungt
människopar, Mademoiselles elev Gerty och
dennas kusin Eddy. Det är alltså fråga om
ett ämne, som senare skulle behandlas med
mästerskap av novellisten Agnes von
Krusenstjerna.

"Klippta vingar" handlar om en sjuttonårig
flicka, Naima, som ligger lam på sjukhuset.
Hon dör efter att ha upplevt en extatisk vision.
Den på en gång hektiska och sentimentala
tonen är här påfallande. "Over de høje fjælle"
är också här ledmotivet.

"En afton hos grevinnan H." är en skiss,
vari de kvinnliga författarnas berättigande
debatteras. En stockkonservativ kapten och en
professorska deltaga i diskussionen. De
människotyper, som författarinnan här tecknar,
vittna om en viss förmåga av realistisk
iakttagelse.

Det finns i "Kornblixtrars" ena manuskript
också scenanvisningar och personförteckning
till en planerad pjäs, "Stora förfäder, komedi
i korta akter med efterspel". Om ett redan fint
utvecklat natursinne vittnar den ofullbordade
skissen "Liljekonvaljer", medan berättelsen
"Kompositören" behandlar temat "att bli
konstnär". Miljöskildringen i detta litterära
försök återgår tydligen på intryck från
Uppsala och någon konsert i universitetsaulan.
Pianovirtuosen i berättelsen blir blind — men
först sjukdomen gör honom till verklig konstnär.

554

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:56:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1943/0570.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free