- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång XII. 1943 /
555

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - September. N:r 7 - Johannes Edfelt: Agnes von Krusenstjernas ungdomsdiktning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

AGNES VON KRUSENSTJERNAS UNGDOMSDIKTNING

På uppsalaintryck bygger också berättelsen
"Den vackraste sagan", en tonårings
önskedröm om äktenskaplig lycka. I det däri
skildrade kärleksparets joller blandas helt
överraskande citat ur Hartmanns filosofiska
skrifter. Men den unga kvinnliga personen i
berättelsen har framför allt bekymmer för att hennes
författarskap gör henne till mindre framstående
husmor...

Av ett visst intresse kan också skissen
"Hädaren" vara. Parentetiskt har
författarinnan under denna titel tillfogat: "Mot Carl(!)
Erik Forsslunds teorier." Hustrun i denna
berättelse är uppfylld av kristlig idealism och
försöker frälsa mannen, som varmt omfattar
det forsslundska naturevangeliet. Vid hustruns
grav får mannen sedermera en uppenbarelse
från en osynlig värld och omvändes till tro
på Gud.

Skissen "Ett avgörande" (från 1912) har
samma patetiska och samtidigt gudaktiga
tonfall. Drömmen om ryktbarhet på
författar-banan är också här ett centralt motiv.

Av Agnes von Krusenstj ernås litterära
försök och övningar under åren 1913—16 finns
inte mycket bevarat i mer fullständigt skick.
Man ser dock, att hon också under dessa år
flitigt skrev dagboksanteckningar, skisser och
utkast till sagor och berättelser. Driftlivets
problem träda i förgrunden i flera av de små
berättelser som bevarats — oftast äro de hållna
i sagoton eller utformade som allegorier.

I en dagboksanteckning av den 20 mars
1913 reproducerar hon ett samtal som hon fört
med en namngiven person om den förljugna,
konventionella mörkläggningen av brännbara
erotiska problem, och hon förklarar där:

"Ser ni, jag kan ej förstå varför ej män och
kvinnor skulle kunna tala naturligt om detta.
Jag har beslutat att göra det. Och har
människan en något så när ren själ så går det.
Det borde gå."

Med våldsamma kontrastfärger återger hon
sin konflikt i ett prosastycke från 1913 eller
möjligen 1914. Hon kunde ännu inte behandla
den i realistisk form, hon måste drapera den
i allegoriens klädnad. Längtan efter renhet,
striden mot "låga" drifter, som hon både
från-stötes av och känner sig dragen till, är
innehållet i denna berättelse med dess
genomskinliga symbolik. Spänningen mellan det idealas
och det driftmässigas sfärer, hennes väsens
polaritet uttryckes i en sådan skildring. Att
detta spänningsförhållande måste ha varit mer
än vanligt starkt hos henne vid denna tid, är
tydligt. Det ledde också till svåra slitningar
och själskriser som i oktober 1914 resulterade
i sex veckors vistelse på ett sjukhem.

Sina diktförsök från dessa ungdomsår före
den egentliga skönlitterära debuten har hon
ytterst sällan låtit komma utanför sina allra
mest förtrognas krets. Ett par av hennes
prosaskisser från denna tid finnas dock publicerade.
Den ena är "Klippta vingar", tryckt i Bonniers
Månadshäften (juni 1915). Den ingick
sedermera i lätt ändrad form i den utökade
upplagan av "En dagdriverskas anteckningar"
(1934) under titeln "Fåglar i bur. Ur
historien om Tiny och Père Rossignol", en titel som
låter förmoda att författarinnan planerat en
längre berättelse eller möjligen en
berättelseserie. Det novellistiska temat är här
människors ensamhet och isolering, och besläktad
med avseende på ton och innehåll är skissen
"Ensam", tryckt i Bonniers Månadshäften
(december 1916), och sedermera med små
ändringar omtryckt i "En dagdriverskas
anteckningar (1934) under titeln "Lea Stern eller
Ensamhet". Den tekniska färdigheten är i dessa
skisser betydligt mognare än i Agnes von
Krusenstj ernås tidigare novellistiska försök;
mognaden yttrar sig framför allt i den mer
realistiska psykologien.

De bevarade utkasten och skisserna från
1916 och 1917 visa författarinnans växande

555

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:56:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1943/0571.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free