Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - November. N:r 9 - Sven Stolpe: Victor Hugo - 1. ”Le prince des poètes” - 2. Vännen Sainte-Beuve
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VICTOR HUGO
Hugo skötte emellertid även i fortsättningen
försvaret med största strategiska noggrannhet.
På andra dagen skrev han till sina pjäsers
förläggare Paul Lacroix:
"’Vi får inte falla i sömn. Fienden är aktiv.
Den tredje föreställningen måste skötas, så att
den om möjligt alldeles tar gadden ur honom.
I vår älskade litterära frihets namn, samla vår
armé av starka och trogna vänner — att hjälpa
mig att rycka ut denna sista tand på den
gamla klassiska Pegasus! Framåt marsch!"
Hugo var i själva verket besatt av ett
generalskomplex, som ibland växte till ett
napo-leonkomplex. Man skymtar det i ett annat
brev, där det heter: "Vi är utkörda, därför att
vi inte har friska trupper för varje batalj utan
måste ge ifrån oss terräng, på samma sätt
som (Napoleon) 1814." Först med den sjätte
föreställningen, då hertiginnan de Berry, hovets
strålande representant, var närvarande,
dämpades den våldsamma oppositionen och segern
kunde anses vunnen. Ekonomiskt gick pjäsen
mycket bra. De två första kvällarna hade
rekordartade recetter, och de första sex
veckorna inbragte 20 000 francs, till vilket
kom honorar för andra framföranden,
bokupplagan etc.
Victor Hugo började allt oftare använda
den adelstitel, han hade ärvt från sin far...
Men samtidigt med dessa framgångar
uppträdde andra problem. Ett av dem var
"vännen" Sainte-Beuve.
2
VÄNNEN SAINTE-BEUVE
I "Les feuilles d’automne" finns en
oförglömlig dikt med mottot "Oh, primavera,
gio-ventu dell’anno! / Oh, gioventü, primavera
detta vita", där Hugo återfinner sin ungdoms
brev och minns sin ungdom: "O mes lettres
d’amour, de vertu, de jeunesse!"
Det heter där bland annat:
J’avais done dix-huit ans! J’étais done plein de
songes!
L’espérance en chantant me berçait de mensonges.
Un astre m’avait lui!
J’étais un dieu pour toi qu’en mon coeur seul je
nomme!
J’étais done eet enfant, hélas, devant qui l’homme
rougit presque aujourd’hui!
0 temps de réverie, et de force et de grace!
Attendre tous les soirs une robe qui passe!
Baiser un gant jeté!
Vouloir tout de la vie, amour, puissance et gloire!
Ëtre pur, étre fier, étre sublime, et croire
à toute pureté!
De högstämda orden om renhet kan låta
ihåliga, men den, som tar del av Hugos
biografi, skall finna, att han hade täckning för
dem — sexuellt var han länge sällsynt
oskuldsfull. Hans familjeliv utvecklade sig också till
att börja med ytterst harmoniskt; "Les feuilles
d’automne" rymmer en rad dikter, som
uttrycker hans djupa betagenhet i hustru och
barn. Denna idyll skulle emellertid rätt snart
grumlas, och Hugos erotiska liv skulle senare
bli ytterligt komplicerat, dramatiskt och
egenartat. Detta bland annat tack vare vännen
Sainte-Beuve...
Sainte-Beuve hade sedan 1827 nästan haft
ett andra hem hos Victor Hugo och hans
maka — den fattige, fule och osäkre medicine
studeranden hade under långa tider
regelbundet kommit två gånger om dagen på besök
1 det hugoska hemmet. "Jag har alltid tyckt
om att leva bland andra", skriver han en
gång; "jag har alltid försökt bygga mig ett
bo i andras själar ..." I sina egna dikter
hyllade han Hugo som det stora snillet, den starke
mannen, vilken hade dragit in i litteraturen
som en krigare. Sainte-Beuve drömde vid denna
tid ännu om en egen skönlitterär karriär. Han
hade utgett "La vie, poésies et pensées de
Joseph Delorme" och gjorde där ett trevande
försök att närma sig den katolska religionen.
715.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
