Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - December. N:r 10 - Från bokhyllan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN BOKHYLLAN
WILLIAM SHAKESPEARE: Hamlet, prins av
Danmark. Översättning av Carl August
Hagberg.
I Hamlets fasa inför dödskallen ligger hans
hemlighet blottad. "Ack, stackars Yorick! —
Jag kände honom, Horatio, en oändligt lustig,
utomordentligt humoristisk karl. Han har väl
tusende gånger burit mig på sin rygg, och nu,
vilken fasa för min inbillning. Jag vämjes
däråt. Här sutto dessa läppar, som jag kysst
oräkneliga gånger. Var äro nu dina stickord,
dina krumsprång, dina visor, dina blixtrande
infall, som satte hela bordsällskapet i
gapskratt?"
Han står med vännens huvudskalle i handen
och lägger ned den kvald av lukten och med
ett skämt om Caesars och Alexanders
sannolika öden efter döden.
Priamos hämtade Hektors sönderslitna lik
under de ömmaste kyssar och smekningar, och
i den nyare klassiska litteraturen finns en sida
där situationen exakt motsvarar den där
Hamlet håller Yoricks sista liktal. Det är den
lilla dikt Goethe skrev då han funnit Schillers
förmultnande huvudskalle undanslängd i
benhuset. Ett ögonblick tidigare hade han känt
sig tryckt av förruttnelsen och kylan i det
trånga rummet, men då han står med
dödskallen i handen strömma liv och värme genom
honom. Han vämjes inte och han äcklas inte
åt det makabra mötet.
"Geheim Gefäss, Orakelsprüche spendend!
Wie bin ich wert, dich in der Hand zu halten,
Dich höchsten Schatz aus Moder fromm entwendend
Und in die freie Luft, zu freiem Sinnen,
Zum Sonnenlicht andächtig hin mich wendend?"
"Wie bin ich wert?", det är den enes
ödmjukt andäktiga fråga. "Vilken fasa för
min inbillning" är den andres reaktion.
Hemligheten med Hamlet är att han inte
kan älska någonting verkligt. Han älskar inte
Ofelia, han marterar grymt det lilla våpet
när hon sårat hans fåfänga, han älskar inte
modern, ty då hade han accepterat henne och
låtit henne vara lycklig som den fjolla hon är,
och ibland ser det ut som om hans sena eller
egentligen aldrig utförda hämnd berodde på
att hans känslor för den döde fadern äro av
svalaste slaget.
All verklig kärlek är relikdyrkande, den
omfattar den uslaste materia med oförtröttbar
ömhet. Hamlet känner inte denna kärlek som
älskar både själen och kroppen, själen ut
i dess löjligaste och grymmaste
manifestationer, kroppen genom senilitet och död. I visst
hänseende liknar han sin moder. Hon väljer
att gifta om sig. Denna "Niobe i tårar" orkar
inte med gråtandet någon längre tid utan
längtar efter glädje och bröllopslustigheter.
Hamlet å sin sida tillgriper vansinnet för att
åtminstone temporärt slippa undan sin
obehagliga situation. Båda undgå på så sätt att
skruva upp sig över sin förmåga.
Hamlet har inte anlag att bli en tragisk
hjälte. Undergångens raka väg är inte hans.
Han är född till ett makligt liv som engelsk
gentleman, en flegmatisk och skeptisk engelsk
lantjunkare i vars levnadsvanor det ingår att
fäkta och gå på jakt men absolut inte att
mörda, en ung dandy som passionerat hänger
sig åt det som på Shakespeares tid var de
unga ädlingarnas hobby, intresset för
litteraturen och teatern, en lovande ungdom,
"hovmannens öga och den lärdes tunga", lika lärd
som kvick. Hans kärlek har inte den styrka
som skulle fordrats för att han skulle bli
i stånd att för all framtid avstå från att vara
denne person och i stället bli den blodige
hämnare han anser att han bör vara. Men
han kan lika litet foga in sig bland de
realiteter som omge honom.
I en del av dramats scener är Hamlet tänkt
som en mycket ung man. Det finns forskare
som påstå att den trettioårige Hamlet är en
myt. Detta är kanske överdrift, men i delar
av dramat är Hamlet själsligen mycket yngre.
Hans inställning till verkligheten i hans egen
820
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
