Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Januari. N:r 1 - Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKRECENSIONER
Lill-Kerstin" behandla båda, den ena i form av
en historisk berättelse i närmast Per Hallströms
och även i någon mån Verner von Heidenstams
stil, den andra i enkel sagoform, det motiv
Selma Lagerlöf senare i "En herrgårdssägen"
skulle stöpa i en form som helt och hållet var
hennes egen, motivet prinsessan och grododjuret,
La Belle och La Bète, kvinnan som genom att
ge ett övertygande bevis på kärlek frälser sin
älskade ur ondskans eller vanvettets
förtrollning. Den lilla drastiskt överdådiga berättelsen
"Kopparkitteln" hör till samma motivkrets som
"Gösta Berlings saga" och berättar hur det gick
brukspatron Dahlberg efter det att Anna
Stjärnhök brutit sin förlovning med honom.
"Grågässen" från 1894 är ett tidigt förebud både till
"Nils Holgersson" och till Mårbackaböckerna.
Den är en av de historier som berättades i den
gamla matsalen på Mårbacka, där familjen
Lagerlöf samlades för att handarbeta, musicera,
läsa högt och prata, och den är ett tecken på
att Selma Lagerlöf, vilken som ung varit led
vid vardagslivet i hemmet, nu börjat inse att
också detta vardagsliv hade sin poesi. Novellen
"Hämnd får man alltid", suggestiv och hård,
är ett första utkast till "Herr Arnes penningar"
och har något av samma strama kraft i stilen
som denna. Berättelsen "En vårstorm" hör
samman med "Drottningar i Kungahälla" och "En
julnatt i Betlehem" med "Jerusalem". Den mera
betydande "Trollmusik" har miljön och några
av personerna gemensamma med "Kejsarn av
Portugallien". Den innehåller någonting för
Selma Lagerlöfs författarskap mycket väsentligt,
något som under hennes sista år kanske blev
det allra väsentligaste, tanken att Gud inte
förkastar någon och att människorna inte böra
förkasta någon enda av sina medmänniskor. Gud
vill ha dem alla, han vill ha både "troll och
bovar och kättare". Novellen "I marknadstider"
slutligen hör till Mårbackaböckernas krets och
berättar om faster Nanas kärlek till den
försupne prästen. Den vänder ut och in på motivet
La Belle och La Bète och ger det sådant det
vanligtvis ter sig i verkligheten. Den vackra
Nana böjer sig inte ned och kysser den älskades
blåslagna, fördruckna ansikte, hon reser i stället
till sin syster i Åmål. Grodprinsen blir aldrig
löst ur förtrollningen, och prästen reser sig
aldrig ur förfallet.
Bredvid alla dessa berättelser som intimt höra
samman med något eller några av Selma
Lagerlöfs stora verk stå andra som vittna om
intentioner som aldrig kommit till utförande. Dikten
"Kungahällas fall" är en rest av den diktcykel
om Kungahälla Selma Lagerlöf planerade under
den tid hon trodde sig kallad att skriva vers.
De två novellerna "Ett rikt gifte" och "Reors
saga" äro spillror av den stora ättsaga om
bönderna på Anfasteröds gård som hon arbetade
på de första åren av 1890-talet. Bitar av den
publicerades i "Osynliga länkar", och dessa
partier ge, tillsammans med det som nu blivit
tillgängligt, en ganska god bild av vad Selma
Lagerlöf åsyftat med sagan om de tre bönderna
Sten, Berg Rese och Reor. Den blev aldrig
utgiven i sammanhang. Kanske Selma Lagerlöf
fann dess äktkvinnliga tankegångar för djärva,
kanske hon snart frångick den åsikt som är
genomgående i den, åsikten att kristendomen
inte just var till någon välsignelse då den först
infördes i Norden, och att lydnad för
kristendomens bud blir farlig om den får leda till
förakt för de livets och dödens makter som
verka både i människonaturen och i den natur
som omger människan.
I den rika volym som nu skänkts den svenska
allmänheten är allting av intresse därför att det
bidrager till Selma Lagerlöfs inre livs historia.
Några av berättelserna synas emellertid vara
särskilt värdefulla ur denna synpunkt. "Villan på
strandängarna" berättar om en flicka som gjort
det till sitt livsmål att köpa tillbaka den
fädernegård som gått förlorad genom föräldrarnas
cession. "Då svanerna kommo" verkar som en
blyg lantflickas önskedröm om en prins som
skall vara så vis att han vågar vara dåraktig
och så dåraktig att han kan blåsa bort hennes
blyghet. Och "En emigrant" berättar i graciöst
andersensk sagostil om en människas försök att
komma till rätta med den fantasiens gåva som
i det dagliga livet blir litet generande.
I denna postuma lagerlöfbok finns det sådant
som är osäkert och famlande, sådant som har
skissens eller stråkdragets tjusning och sådant
som är fullviktig och färdigslipad konst. Och
först och sist finns där en stark och god och
klok människa vars minsta ord mottages med
tacksam glädje. Elisabeth Tykesson
54
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
