Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - April. N:r 4 - P. M. Pasinetti: Det litterära läget i Italien. Några anteckningar. Översättning av Karin de Laval
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET LITTERÄRA LÄGET I ITALIEN
sig för den bredare publiken. Läsaren får kanske
rentav det intrycket, att härmed menas den form
av litteratur, som är mindre "populär", mera
high-brow. I detta sammanhang må dock erinras
om ett ganska karakteristiskt fenomen under det
senare skedet av vårt litterära liv, ett fenomen
som jag förmodligen skulle ägna ett kapitel åt,
om jag en dag skrev "Litteraturens kommersiella
historia", vilket jag faktiskt funderar på att
göra i mina mörka stunder. Dessa
"konstnärliga" författare ha nämligen, utan att göra
något försök att vädja till allmänhetens gunst
för att vinna större spridning, inte bara så
småningom arbetat sig in i de förnämsta
tidskrifterna eller i de största förlagen, de sträva
rentav efter att bli allenarådande där. Att påstå
att dessa författare bilda exklusiva klickar är,
utom i vissa fall, fullkomligt oriktigt.
Jag minns en sommar för länge sedan. Vi
åto lunch på en trattoria i Rom tillsammans
med en mycket känd italiensk förläggare.
Åberopande någon av sina stora kommersiella
succéer uppgav förläggaren fantastiska siffror
på en viss upplaga och — vad värre var —
tycktes nästan vilja framhålla dessa siffror som
en sporre och ett föredöme för de yngre
författarna.
— Vad spelar det för roll? sade slutligen en
av de närvarande unga männen. Om saker och
ting skall värdesättas på det sättet, vad betyder
det då att man är den store förläggaren X. ? Då
föredrar jag att vända mig till Fratelli Pozzo
(utgivare av tågtidtabellen).
I sanningens intresse må tilläggas att nämnde
förläggare just då slog upp sina portar — och
ändå mera i fortsättningen —• för flera
författare av den yngre generationen. Och jag tror
inte att det ledde till ekonomisk ruin för honom,
lika litet som jag tror att någon av dessa
författare på grund härav tvingades att
kompromissa med sin egen konst eller tack vare dessa
publikationer väntade sig en lösning av sina
egna ekonomiska problem. De voro för övrigt
CORRADO ALVARO
vana vid de mest skilda yrken. Jag minns att
en av våra mest "hermetiska" skalder sysslade
med reklamen för en skrivmaskinsfirma, medan
en annan var anställd i en stor bank i Milano.
Flera utöva givetvis en verksamhet, förknippad
med journalistik eller med förlagsarbete. Många
ha under de senaste åren författat
filmmanuskript och på så sätt förskaffat sig en extra
inkomst. Och man förstår att de, när de sedan
sätta sig ned för att författa, utan tvivel äro
besjälade av en känsla i stil med den
Machiavelli erfor, när han efter dagens banala
händelser drog sig tillbaka till sitt privata kabinett
för att hämta näring ur det som han kallar
"den föda som är min enda och som jag är
född till".
I och med att den konstnärliga litteraturen
började vinna terräng både hos förläggare och
läsare, är man så att säga framme vid andra
skedet av en utveckling. Det första är givetvis
323
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
