Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Maj. N:r 5 - Johannes Edfelt: Hermann Hesses nya roman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHANNES EDFELT
I dessa diatriber mot vår tids urartning spårar
man förbittringen, den sårade idealiteten.
Rättvis kan väl inte bilden sägas vara: den är ett
persiflage, framställt med något av Swifts mörka
humor. Fanns det då inget i vår tid som var
värt att överleva den Sodoms förstöring som
inträffade? menar Hesse. Jo, också han, från
sin utsiktspunkt, som förlagts till det kastaliska
landet — svårt att datera dess läge i tiden, men
det kan väl tänkas existera ungefär 300 år efter
det vår egen epok gått i graven — också Hesse
måste inrymma, att där fanns något som
förebådade den fulländade andliga kultur han
symboliserar i "glaspärlespelet". Det kastaliska
kulturtillståndet har närts av några rännilar som
porlat mellan det begynnande 1900-talets
dy-pölar:
"En av de viktigaste var den yngsta av
vetenskaperna, musikhistoria och musikalisk estetik,
sedan ett snart därpå inträffande uppsving för
matematiken; till detta kom en droppe olja från
Orientfararnas vishet och, i närmaste anslutning
till den nya musikaliska uppfattningen och
analysen, det lika leende som resignerade, tappra
ställningstagandet till kulturlivets problem."
Ur denna groddbotten utvecklades så den
kulturens blomma, som heter glaspärlespelet.
Vad menar nu Hesse med sitt glaspärlespel?
Det representerar en utopisk kultur, enslingens
och åldringens dröm om den harmoniska
människan, som i meditation och kontemplation
bragt till fulländning sina andliga egenskaper.
Enligt Hesse bär hela denna kultur, förlagd till
det drömda landet Kastalien, prägeln av ren
andlighet. Den har för länge sedan gjort upp
räkningen med litterär tradition; i munklik
avskildhet, i hängivenhet för den rena idén
omhuldar den kastaliska eliten däremot en viss art
klassisk musik: Corellis, Scarlattis, Bachs musik;
i intellektuell träning, under meditationsövningar
och metodisk självtukt ägnar den sig åt
tankens sköna, strängt ordnade spel. Glaspärlespelet
betecknar dessa intellektuella lekars blomma och
kulmen. Från början bestod glaspärlespelet just
av glaspärlor uppträdda på trådar. Men så
småningom drives den enkla leken till yttersta
förfining och fulländning och utvecklas till ett
för de invigda fattbart, universellt teckenspråk,
representerande ett helt kunskapssystem. Det
symboliserar hos matematikern hans abstrakta
formler, hos logikern den stränga tankeövningen,
hos musikern meditationen över tema och motiv.
Så småningom utvidgas det associativt och
kommer att bilda ett slags musikaliska symfonier,
utgående från ett enkelt tema, t. ex. en tongång
hos Bach, ett matematiskt axiom eller en
filosofisk sats, exempelvis hos Abélard eller ur
Upanishaderna. Glaspärlespelet utvecklas av
kastalierna till symmetrisk och synoptisk
visdom; encyklopediskt sammanfattar det lagarna
om det sköna, vetandet om det logiskt rätta.
Bland dessa kastalier är också Josef Knecht,
en ung man som tidigt visar sällsynt fallenhet
och intresse för glaspärlespelet. Han avancerar
också raskt inom det hierarkiskt stränga
ordenssystemet. Han genomgår sina elitskolor och
seminarier, en tid undervisas han i en
bambu-hydda av en kines, en lärd eremit, som inför
honom i kinesisk musik och kunskapen om den
rätta vägen. Reglementsenligt författar Knecht
sina tre fiktiva "levnadslopp" — ett utspelas
i hedenhös: "Der Regenmacher", ett i
kristendomens gryningstid: "Der Beichtvater", och ett
är förlagt till Indien: "Indischer Lebenslauf";
alla är de sköna och sinnrika variationer bl. a.
över traditionens och lärjungeskapets tema. Han
skriver också dikter som på ett djupsinnigt och
graciöst sätt avspeglar hans tankar och
stämningar på levnadsvägens skilda stadier. Ett
spelschema, som han upptecknat, följer honom
under hans år som novis:
"I spelets beteckningar, klaver, signaturer och
förkortningar tecknades här en formel ur den
astronomiska matematiken, formprincipen för
en gammal sonat, en sentens av Konfutse o. s. v.
En läsare, som till äventyrs inte skulle känna
till glaspärlespelet, bör föreställa sig ett sådant
spelschema ungefär som schemat för ett schack-
408
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
