Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - September. N:r 7 - Tore Zetterholm: Kätterska korsfarare. Richard Hillary och Arthur Koestler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KÄTTERSKA KORSFARARE
Vi kanske ryggar för ordet. Men det är svårt
att tala om förnuft, när denne krympling till
varje pris vill tillbaka för att gå sitt öde till
mötes. Det är inte på grund av utan trots
förnuftet han handlar, och det som drev Hillary
och hans gelikar hade föga med slagorden att
göra.
Men vari består denna besynnerliga instinkt?
I sin essay undersöker Koestler de olika
bevekelsegrunder, som kunde tänkas ha förmått
Hillary att återvända efter sin första störtning.
Var det fåfänga, självförintelsedrift, masochism,
fanatiskt tyskhat, längtan efter flygarnas
kamratskap? Med en smula psykologisk
fingerfärdighet kan man passa in vilken som helst av
hypoteserna, men ingen av dem ger oss ens halva
sanningen. Hans omisskännliga livslust motsäger
teorien om morbida bevekelsegrunder, fåfängan
borde kunnat finna mindre riskabla utvägar,
och inte ens den hårda behandling han rönte
kunde få honom att ryckas med av det växande
folkhatet.
Koestler har en egen; teori, men han värjer
sig mot anklagelsen för mysticism, innan han
framför den. Och man bör inte förvåna sig om
även denne klartänkte psykolog verkar osäker
och famlande, när han skall försöka fånga det
ogripbara, förklara det oförklarliga, det
oförnuftiga.
Hans teori går med få ord ut på att detta
krig, sådant det blivit i Hillarys version, är den
förlorade generationens sökande efter något att
kämpa för. Det är en människas, en generations
längtan efter en tro, efter den heliga Graal.
"Och denna längtan kan bli så stark, att en
människa flyger in i lågan som en mai och
kryper tillbaka in i den igen, sedan hon bränt
sina vingar. Men detta är naturligtvis den enda
instinkt hos människan, som hon inte kan
förklara rationellt.
Richard Hillary brändes tre gånger. Efter den
första gången förde man honom tillbaka och
lappade ihop honom och gav honom ett nytt
ansikte. Det var bortkastad möda, för den andra
ARTHUR KOESTLER
gången brändes hans kropp till kol. Men för
att förvissa sig om att allt skulle fullbordas hade
han uttryckt en önskan att bli bränd. Därför
brände de honom för tredje gången, den tolfte
januari 1943, i Golders Green, Och kolet blev
aska, och askan ströddes i havet.
Där slutar människan, och myten tar vid. Det
är myten om den förlorade generationen —
skeptiska korsfarare, förtärda av längtan efter
något att kämpa för, som ännu inte finns. Det
är myten om korståget utan kors och om
desperata korsfarare på jakt efter ett kors."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
