Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - December. N:r 10 - Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKRECENSIONER
MARGIT ABENIUS
den ofta halvt omedvetna fiendskapen mellan den
klassiska och den mest avancerade moderna
litteraturen; hon delar inte klassikerälskarens ofta
mycket nödtorftigt dolda förvissning, att den
tid han själv lever i betecknar en enastående
litterär dekadansperiod och inte heller den
ensidigt modernt inställdes övertygelse, att det
egentligen bara har skrivits på sin höjd
halvintressanta, rörande och tekniskt otympliga verk
före vår egen tid. För henne är författarna
intima vänner (och som sådana värda att både
förstås, begråtas och beles) men också vördade
vägvisare till det väsentliga. Trots att hon
givetvis som alla personliga kritiker i självrannsakans
stunder kan fråga sig om hon inte har såväl
falska lojaliteter som falska antipatier, korar hon
i alla fall inte ut åt sig en alla andra
överskyg-gande favorit, som förser henne med en ihåligt
olympisk måttstock. Det lekande och gäckfulla
balanserar hos henne på ett lyckligt sätt mot det
moraliskt högspända, men det är dock det
sistnämnda som gör henne till något mer än en
estet. Som den kanske mest känsliga av alla
osynliga läsare deltar hon på sitt sätt intensivt
både i författarnas strävan att omvandla verklig-
heten och i det aktuella världsskeendet. I den
klarläggande och gripande titelessayen heter det
om en viss utvecklingsperiod: "Det var sin egen
samtids böcker hon just då hade behov av, inte
klassikerna. För just i sin samtids böcker tyckte
hon sig skymta ett mönster som höll på att
utformas och få del av en skapelse, som bröt sig
fram ur djupet under ständigt hot om
tillintetgörelse, och utan att man visste hur det skulle
gå. Det hela gick ut på befrielse — och då till
en viss grad befrielse från en vit, blek
andelös-het, en trång moralism, som ofta talade med
Kyrkans och den officiella kulturens röst, och
som fanns inne i själarna och utanför i
atmosfären." I samma essay skriver hon också: "Hon
blev djärvare mot mystik, vågade sig ut på
djupare vatten, men från mystik kom hon över
till etos och från etos till mystik. Det var som
två poler, man måste känna dem båda."
Denna essay ger som få andra ett levande och
starkt intryck av litteraturens roll för den
allmänt desorienterade och religiöst hemlösa
nutidsmänniskan. Just Margit Abenius’ essayer
tycks emellertid illustrera att ett grundvillkor för
verkligt vid förståelse och väsentliga
problemställningar är en djup inre konflikt, ett seende
vacklande mellan olika impulser. Ty fastän
Margit Abenius här i flera essayer låter skymta
att hon har känt en stark och stundom nästan
övermäktig längtan efter en enkel och entydig
visshet (sanningens visshet "att mörkret skall dö
i en yttersta åtrå efter dödens absoluta säkerhet",
som Auden uttrycker det), låter hon inte detta
behov få överhanden. Hennes älsklingsdiktare,
som hon här har ägnat inträngande och
finslipade tolkningar och essayer, och bland vilka
kan nämnas Karin Boye, Birger Sjöberg, Cora
Sandel, Fridegård, Tora Dahl, Almqvist, Emily
Dickinson och Kafka, har lika många olikheter
som likheter och tjänar tydligen som korrektiv
mot varandra, bildar ett motsättningsrikt och
spänningsfyllt inre kraftfält, en modern
helgonkalender där t. ex. Kafka ständigt uttalar sin
varning mot varje tendens att i förtid ljuga sig
till en helhet som man inte känner och att låsa
fast det inre livet i oböjliga formler.
Som kritiker använder sig Margit Abenius
framför allt av den sympatiserande
einfiihlungs-metoden, som hos henne säkerligen ofta har ett
dramatiskt förlopp. Det är alltså ganska klart att
slutomdömet eller "jämviktstanken", som är
aktuell för alla kritiker, hos henne har karak-
904
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
