Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Februari. N:r 2 - Artur Lundkvist: T. S. Eliots senaste diktverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T. S. ELIOTS SENASTE DIKTVERK
diktaren: inom denna ram kan hans skapande
energi bättre komma till sin rätt än under mera
kaotiska omständigheter. Men traditionen måste
överensstämma med verkligheten, ansluta sig
till utvecklingen. Den skapande individen ska
inte underkasta sig ett maktägande system, utan
detta system ska uppstå som produkt av
individens skapande förmåga, under ständig
omgestaltning och utveckling. Diktaren som
längtar efter att bli befriad från all inre kamp för
att i stället ta sina värderingar och
uppfattningar utifrån, från samhället, avslöjar bara
sin egen impotens.
Utan tvivel träffar Savage i denna kritik
den svaga punkten hos Eliot. Vilka personliga
orsaker Eliots olyckliga ortodoxi bottnar i kan
man inte veta, men han tycks knappast ha
använt sin högtutvecklade medvetenhet för att
bryta detta beroende. Hans egna teoretiska
framställningar av sin uppfattning, i till exempel
"After Stränge Gods", är också förvånande stela,
dogmatiska och fragmentariska. Man tycker sig
stå inför en envis rationalisering av ganska
uppenbara och tvivelaktiga komplex. Bland
annat det sätt på vilket han avfärdar Lawrence,
en ojämförligt mera religiös människa än han
själv, är honom djupt ovärdigt. Bakom Eliots
inställning ligger tydligen förträngningar och
förnekelser, den gör heller inget enhetligt
intryck utan ter sig som en bristfällig
överbyggnad av konflikter. I hans poesi kan man spåra
detta olösta dilemma som en konflikt mellan
förnyelse och tradition, revolt och
underkastelse, tvivel och tro. Slutligen måste man
dock säga att hans dikt trots allt utgör en
vacker seger över handikap som ligger i själva
hans natur och utrustning. Kanske skulle ett
öppnare erkännande av dessa handikap varit
fördelaktigare än att bemantla dem med
ortodoxa teorier. Men kanske är det senare
förhållningssättet det oundvikliga priset just för
hans resultat som diktare.
131
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
