Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - September. N:r 7 - Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKRECENSIONER
I töcknet några kråkor långsamt simma
och in mot byn med tunga vingslag flykta.
Bland rönnens röda klasar som förryckta
av hungrig iver sidensvansar stimma,
tills skrämda snabbt de lyfta sina vingar
till flykt och slå en båge ned mot viken.
En kärra dånar, klar en klocka klingar,
och skarp och gäll skär visslan från fabriken,
vars höga pipa sänder svarta ringar
av rök mot rymdens morgonvita riken.
Man kanske lätt glider förbi en dikt som denna.
Örat har vant sig vid den heta personliga tonen,
lyssnar efter den rytmiska puls, som slår i kraft
av anspända sinnen. Ögat som skådat ned i
tingens slutna symbolvärld, söker ånyo efter
den syn, som förmår ge detta uppdageisens
mysterium. Ändå har denna dikt något att ge
och den är inte opersonlig, om man rätt
förmår lyssna. Det finns en ödmjukhet inför
verklighetsbilden, som är rent personlig, och en
stilla glädje att måla, som ger den torftiga
gråa morgonen något av det beståendes glans.
Skall man söka anknytningspunkter hos annan
lyrik, torde Skånediktarna Bååth och Ola
Hansson ligga närmast. I synnerhet hos den förre
möter man något av samma iakttagande och
ordnande blick och samma kärlek till detaljen.
Landskapsbilden i "Novembermorgon" är ju
långtifrån någon ödemark. I de flesta dikterna
får man också mer ett intryck av den
österbottniska bondebygden än av skogsmarker. Dock
blir ödemarken levande i några dikter om
kärret. Betecknande för Rundt är emellertid,
att dessa skogens gungflyn och mader inte
växer ut till någon symbol. Hans bilder är
utförda med stark konkretion och hela
kärr-florans färgrika mångfald lyser upp stroferna.
Men när han talar om det bottenlösa kärret och
om sin dragning dit, förnimmer man inte den
anspända ton och den tillbakahållna skräck,
som är hela detta sammanhangs innersta.
I många avseenden kan Rundts teknik påminna
om en rikssvensk diktares, Olof Lagercrantz,
som gång på gång i sin diktning återvänt till
kärret och mossen. Men här växer hela den
konkreta skildringen ut till en symbol för
sinnets dragning mot djup, natt och oansvarighet.
Rundt har ett mycket starkt sinne för de
konkreta detaljerna. Dessa kunna bli mycket
åskådliga, som då han skildrar ett åskmoln:
–-Nu synes molnet stanna.
I milshög rymd dess solbelysta panna
vid skogens rand dess tunga, mörka fot.
Stundom blir det blott en anhopning av
detaljer, som inte så litet påminner om Heidenstams
bekanta parodi på Bååths naturdikter:
På åkern står ett ax
och bredvid står en kviga
och framför står en kvast
och bakom står en piga!
Sina vackraste uttryck har Rundts
naturkänsla tagit sig, när en försynt personlig ton
smugit sig in och diktarens känsla för det arma
och tillbakasatta klingar fram.
Här rår en fin och kryddlik doft
av honung och av sol,
och klarast står i färg en grupp
av gulvit backviol.
Här tändes inga facklors bloss
och inga röda ljus.
Här går den magra sand i blom,
här blommar markens grus.
Efter de första diktsamlingarna framväxer
hos Rundt en stark religiös känsla, som ger sin
karaktär åt hans senare diktning. Hans känsla
för naturen blir alltmer en längtan efter den
frid, som utströmmar därifrån. En dikt som
"Nattens vila" är i motsats till de flesta tidigare
naturmålningarna musikaliskt inspirerad. Den
får avsluta denna kortfattade karakteristik av
en diktning, vars dämpade och rena ton ibland
skapar betydande konst och alltid inger
sympati.
Se nattens vila dryper
som mörk honung
i tystnadens svala skål.
Och natten talar milda ord.
Den bäddar mjuk min huvudgärd.
Den dröjer stilla i mitt rum.
Dess röst är mild, dess hand är mjuk.
Den dryper milt
sin vila in
i drömmens mörka skål.
Och skogar tiga,
stjärnor stråla,
allt är ro.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
