- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång XIV. 1945 /
713

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oktober. N:r 8 - Bokrecensioner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BOKRECENSIONER

ju alla som skriver och läser, ty den vård det
gäller ägnas så gott som uteslutande det skrivna
ordet. Språkvården bör visserligen skötas av
fackmän, men dessa kan inte förverkliga sina
initiativ diktatoriskt, utan det måste ske på
övertalningens väg. Innan man har bibragt
folk övertygelsen, att det ordet eller den
konstruktionen är olämplig, kan man inte få dem
att använda ett bättre ord eller en lämpligare
konstruktion.

För min del finner jag prof. Lindqvists
förslag nästan genomgående sunda och den lilla
putsning han föreslår -— mera är det tyvärr inte
fråga om —- ytterst rekommendabel.
Kooperation är avgjort ett olyckligt ord, som borde
ersättas med handelsförening, köplag eller
någonting liknande. Wellpapp och korrugerad
plåt är sämre än vågpapp och veckad plåt.
Service bör inte få slå igenom hos oss,
eftersom vi redan begagnar detta ord i en annan
betydelse. Avmäla är givet bättre än annullera
eller kontramandera, och det danska Genbo
förtjänar verkligen att införas hos oss. Däremot
ställer jag mig tveksam till prof. Lindqvists
opposition mot sådana internationella ord som
telefon och television. Det senare ordet är
visserligen i och för sig klumpigt, skapat som det
är av ett grekiskt och ett latinskt element. Men
eftersom både telefon och television har slagit
igenom överallt så gott som, även t. ex. i de
slaviska språken, skulle vi bryta den på dessa
punkter etablerade internationella enigheten,
om vi skapade egna ord för dessa praktiska,
överallt gångbara termer.

Vad Lindqvist skriver om den svåra konsten
att översätta är ägnat att låta kalla kårar gå
nerför ryggraden på nybörjare inom denna
konst. Uppmuntrande kan i varje fall detta
skickliga avslöjande av alla svårigheterna inte
verka. Men det är å andra sidan nyttigt. En
översättare bör ha klart för sig, att två
språks ordförråd aldrig helt motsvarar
varandra, i varje fall inte "så snart man kommer
utanför de affektlösa, sakliga begreppsordens
och formordens krets".

Men Lindqvist sysslar även med frågor, om
vilka icke-fackmannen inte kan ha någon
mening, men vilkas utredande i denna
populära form han tillgodogör sig med all den
tillfredsställelse man känner, då fängslande
perspektiv öppnas över föga kända områden. Den
långa studien över våra folkliga sjukdomsnamn

ger inte bara förklaringen till många för
flertalet obegripliga termer utan klargör i och med
detta även flera kapitel i läkekonstens historia.
Även den fängslande essay, som har fått ge
hela samlingen dess namn, pekar ut över
sociologiska och psykologiska sammanhang.
Olikheten mellan mäns och kvinnors sätt att
uttrycka sig — en företeelse, som har observerats
inom flera språk — söker förf. förklara genom
hänvisning till skillnaden mellan manligt och
kvinnligt lynne. åke Tiiulstrup

Paradiset som blev
skjutbana

Harriet Hjorth Wetterström: Utö. Ön som
var ett paradis. Bonniers 1945.
32:—.

Somliga vill göra gällande att paradiset
ligger i Västergötland, andra och många har
hittat det i Stockholms skärgård. Till de senare
hör Harriet Hjorth Wetterström, som förälskat
sig i Utö. Det är hon inte ensam om, ön intar
redan en markerad plats i Sveriges litterära
geografi, och om den någon gång fått lämna
sceneri för stormskildringar sammanhänger det
ju med att människan alltid utgör det
problematiska elementet i paradiset. Den sidan av
tillvaron har författarinnan kanske inte så
mycket sinne för. Bakom en del av de torra
historiska fakta, som hon framdragit i sin bok
om ön, kan man utläsa ganska dramatiska
förlopp, men hon har nöjt sig med att låta dem
stå där utan kommentarer. Hennes värld är en
idyll med blommor och fågelsång och vänliga
människor, och när hennes paradis för ett par
år sedan förvandlades till skjutfält, kände hon
sig manad till protest. Den har tagit formen av
en flott volym med kartor och bilder i långa
banor, däribland några färgfotografier. Med
en energi och ambition, som är värd all
beundran, har författarinnan forskat i arkiv och
bibliotek för att skriva Utös historia i ordets
vidaste bemärkelse. Materialet har inte alltid
varit så givande, men i stora drag kan man följa
utvecklingen, som i så måtto avviker från den
för en skärgårdsö typiska, att näringslivet och
bebyggelsen på ön fått karakteristiska inslag
genom förekomsten av "Sveriges äldsta gruva".

713

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:57:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1945/0729.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free