Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - December. N:r 10 - Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKRECENSIONER
dagsbegränsning för att sedan infoga dem i nytt
sammanhang, nya klanger, nya gestalter. Mer
än någon tidigare samling bestyrker "Non
serviam" att Ekelöfs poesi har en friare och
mjukare musikalitet än någon annan svensk
lyrikers. Ibland är harmoniken enkel och
klar som i de inledande naturdikterna; ibland
bryts den sönder i fränt atonala effekter. I en
dikt som den strikt musikaliskt komponerade
"Absentia animi" kan man iaktta hur vissa
uttryck som "om hösten", "meningslöst",
"overkligt" blir vilopunkter, dit alla andra ord och
ordsammanställningar letar sig tillbaka i
oroliga, kringgående rörelser. I andra dikter jagas
vi framåt utan att rörelsen någonsin återvänder
till sin grundton. Men vi har hela tiden en
förnimmelse av att denna grundton finns. I en dikt
som "Svanen" dominerar upprepningen,
tröttheten och ledan; men för vårt minne blir den
ett rop från vildgäss och stjärnor, ett rop av
förunderlig och genomträngande skönhet.
Om en recension, denna eller någon annan,
inte sysslar mera ingående med de estetiska vär-
dena i "Non serviam", beror det inte på att det
är knappt om dem utan på att de överflödar.
Det finns till och med typiska pauser i boken,
som man måste beteckna som konstnärligt
fulländade; jag tänker främst på "Souvenir du
Mariage". Så skapar bara en diktare som ofta
inte behöver mer än röra vid ett ord, kanske
i och för sig prosaiskt, preciöst eller
konstruerat, för att illuminera det, kristalliskt
genomlysa det, hölja det i skuggor och dagrar,
berika det med ekon ur kulturer och
tankesystem, fylla det med havsbrus, fjärilsflykt och
alla sommarnattens ljud och dofter.
Det finns några rader i de anmärkningar
som Ekelöf har tillfogat, av vilka man skulle
kunna läsa ut, att "Non serviam" i viss mån
är en mellanbok, tillkommen under
utarbetandet av längre, ännu ofullbordade dikter. Löftet
om dessa dikter antecknas med tacksamhet.
Men samtidigt måste man fastslå, att få
diktsamlingar mindre haft karaktär av mellanbok
än "Non serviam". Karl Vennberg
Debutanter
Ingeborg Erixson : Tjällossning. Bonniers 1945.
3:50.
Ny lyrik 1945. I urval av Johannes Edfelt.
Bonniers 1945. 6:50.
Walter Dickson : Störst är kärleken. Bonniers
1945. 5:50.
Stig Sjödin: Blindgångare. Bonniers 1945.
3:50.
Stig Carlson: Sjukjournal. Norstedts 1945.
3:50.
1945 blir av allt att döma inte något gott
debutantår. Inom lyriken svarar författare med
en eller flera böcker bakom sig för de bästa
prestationerna. Martinson och Ekelöf står
främst, men Nyman, Englund, Grundström,
Vennberg, Elsa Grave och Einar Malm är
alla värda en respektfull uppmärksamhet. För
debutanternas del får man nöja sig med
ansatser och mer eller mindre trevande preludier.
I någon mån synes den surrealistiska tekniken
vara på retur. Flera av de unga dras åt idyllen
och barndomsminnena och eftersträvar klarhet
och enkelhet. Det gäller särskilt de sex lyriker
som förts samman i "Ny lyrik 1945", och
kanske har utgivaren, Johannes Edfelt, som en
gång läste grekisk lyrik på originalspråket i
Skara gymnasium, utövat ett visst tryck på sina
unga adejoter och talat om för dem att även det
sammansatta och sönderslitna kan ges en klar
och ren gestaltning. Det har han ju själv visat
i sin dikt.
Det är alltid svårt att ställa horoskop för
unga lyriker, och ännu svårare är det att söka
teckna deras diktarprofiler på basis av en enda
samling. Man får nöja sig med att plocka fram
enskilda dikter. Ingen dikt i årets
debutsamlingar har jag tyckt så mycket om som
Ingeborg Erixsons "Flickan och brunnen", och
jag vill citera den i dess helhet:
Hon lyfte det gistnade locket
från gårdens gamla brunn
och andades över ytan
med ivrig och öppen mun,
över det svarta vattnet
flöt bilden suddig och blek
mot döda flygfän och myggens
snurrande skymningslek.
873
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
