Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Klostrens och kyrkornas handskriftsförvärf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLOSTRENS OCH KYRKORNAS HANDSKRIFTSFÖRVÄRF.
7
följeslagare, priorn Gutmarus, 1378 tvänne volymer af
ärkebiskopen i Uppsala.
En ändå vanligare och bekvämare väg, på hvilken
kyrkornas och särskilt klostrens bokskatter ökades, var
donationen. Särskilt var det vanligt, då en person ingick
i ett kloster, att han till klosterbiblioteket öfverlämnade
sin privata boksamling, och likaså var det mycket vanligt,
att en prästman i sitt testamente ihågkom sin kyrka eller
ett närliggande kloster med en eller annan bok.
Medeltidens bref innehålla massor af exempel på detta bruk,
och ofta kunde dessa donationer vara ganska betydande;
så t. ex. skänkte en magister Bero 1475 öfver 130
volymer till Skara domkyrka. Någon gång kunde en af
klostrets gynnare donera en viss summa pänningar till
klostret dels till inköp af pärgament, dels till
afskrifvarearvode, och äfven egendomligare kombinationer funnos;
så t. ex. äger Uppsala bibliotek en handskrift, som en
“matrona“ i Skeninge afstått åt Vadstena kloster dels för
sin broders själafrid, dels för en fjärding sill.
En tredje väg, på hvilken klosterbiblioteket ökades,
var köp, men af den omständigheten att böcker köptes
och såldes hafva vi naturligen ingen rätt att antaga
tillvaron af en svensk bokhandel. Af ordalydelsen i de
testamenten, i hvilka det påbjudes, att den aflidnes böcker
skola försäljas, framgår otvetydigt, att dessa försålts på
alldeles samma sätt som den aflidnes öfriga tillhörigheter,
och aldrig höra vi i svenska medeltidshandlingar någon
svensk bokhandlare omtalas. Men väl se vi, huru kloster
och enskilda uppsöka utlandets bokmarknader och där
tillhandla sig literatur. Vi hafva till och med en
förteckning på böcker, som af en Olaus Scolaris för Vadstena
klosters räkning köpts ända i Italien; i Paris, Prag och
Leipzig köpte man ofta böcker, och särskilt tyckes man
hafva begagnat sig af de stora kyrkomötena för att
samtidigt göra bokinköp. Ofta kunde dessa vara ganska
betydande; så t. ex. inköpte Vadstena kloster år 1420 böcker
i Paris för en summa, som i vår tids mynt motsvarar
allra lägst 10,000 kronor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
