Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Den medeltida bokmarknaden i utlandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
FRÅN VÅR BOKHANDELS BARNDOM.
4. Den medeltida bokmarknaden i utlandet.
Vi kunna då fråga: huru var utlandets bokmark nad
vid denna tid beskaffad? Fanns där ännu någon ordnad
bokhandel? Härpå kan svaras både ja och nej.
-
Under antiken hade det naturligen både i Grekland
och Rom funnits en ganska utvecklad bokhandel, men då
denna knappt står i något sammanhang med medeltidens -
utom möjligen i Italien kunna vi här alldeles se bort
från denna affärsvärksamhet, hvilken så godt som
fullständigt afbröts med medeltidens början. Under denna
tids första mörka sekler ända fram till 1200-talet
existerade nämligen icke någon bokhandel lika litet i
Frankrike och Tyskland som i Sverge och kloster-
-
biblioteken ökades i utlandet liksom hos oss nästan
uteslutande genom gåfvor och afskrifter. Klostren voro ännu
de lärdes enda tillhåll, och utanför dem fanns knappast
någon literär publik. Men i slutet af 1100-talet och i
början af 1200-talet utbildades så småningom medeltidens
båda älsta, stora universitet, i Paris och Bologna, och
därmed antog det literära lifvet nya och kraftigare former.
Literaturen blef rikare, och den allmänhet, som hade behof
af att studera denna literatur, växte högst betydligt till i
antal. Men att bokutbytet likväl icke erhöll samma frihet
som i våra dagar, berodde på de medeltida universitetens
egendomliga skaplynne.
Medeltidens universitet voro i ordets egentliga
bemärkelse skrån eller rättare: ett medeltida universitet
bestod af tvänne skrån eller korporationer, universitas
magistrorum eller lärarnas förening och universitas
scolarium eller studentkåren, och dessa båda korporationer
stodo ständigt färdiga att bevaka sina rättigheter mot
hvarandra samt mot universitetsstadens borgare. Hvad
nu särskilt bokhandeln beträffar, så hade studenterna
inträsse af att tvinga bokhandlarna eller de s. k. stationarii
att hålla skäliga priser på de böcker, som studenterna
för sina studier behöfde, och äfven professorerna hade här
ett inträsse att bevaka. Spredos nämligen deras läroböcker
utanför universitetsstaden, minskades naturligen värdet af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
