Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
muskler, 1-5 till antalet, hvilka möjliggöra den så mångsidiga rörligheten, som
tillkommer det egentliga röstorganet. Hos ett fåtal foglar saknas dessa muskler
alldeles, hos andra, till hvilka sångfoglarne höra, finnas fem par. – Foglarnes
matsmältningsverktyg skilja sig från däggdjurens väsentligen redan derigenom, att foglarne
icke hafva några tänder, utan måste sluka hvarje bit otuggad. Spottkörtlar finnas,
men i munnen genomdränkes väl födan knappt af saliven. Hos många foglar kommer
födan först in i en utvidgning af matstrupen, hvilken utvidgning visar en rikedom
af körtlar och kallas kräfva. Här bevaras hon tills vidare och underkastas en
förberedande uppmjukning. Hos andra foglar kommer födan omedelbart ned i
förmagen, en utvidgning af matstrupens nedre del, som är rik på körtlar och alltid
tunnare än den egentliga magsäcken, icke saknas hos någon fogel och är störst hos
de arter, som sakna kräfva. Magsäcken kan hafva mycket olika gestalt. Hos de
foglar, hvilka företrädesvis eller uteslutande lefva af andra djur, har han vanligen
tunna väggar; hos foglar åter, hvilka lifnära sig af växtämnen, äro hans väggar
mycket muskelstarka och på insidan beklädda med en hård, veckad hinna, som verkligen
gör samma tjenst som ett rifjern och, då hon sättes i rörelse af kraftiga muskler,
fördelar och krossar födan, som blandas med sandkorn och små kiselstenar. Foglarnes
hud har i afseende på sin bildning en väsentlig likhet med däggdjurens, alldenstund
den liksom hos dessa består af öfverhud, slemnät och läderhud. Fjädrarna
utvecklas i huden, i särskilda säckar, hvilka ursprungligen varit kärlrika, på öfverhuden
belägna vårtor, men småningom upptagits i insänkningar i läderhuden. Öfverhuden,
som betäcker säckarne med alla deras ojemnheter, tillväxer ifrån deras botten och
förvandlas till horn. Den förhornade delen skjutes uppåt och bildar fjädern, som till
sin form motsvarar fårorna i säcken. Sålunda visa sig fjädrarna vara bildningar af
öfverhud och likna häri sådana bildningar som däggdjurens hår, taggar eller fjäll.
På fjädern skiljer man skaftet och fanet eller skägget och på skaftet det egentliga
skaftet och spolen. På skaftet stå de åt två sidor rigtade strålarne, som bilda fanet,
och äro tunna, små hornskifvor, fästa snedt inifrån utåt på skaftet, vid hvilkas öfre
kant de åt två sidor rigtade småstrålarne fästa sig. Dessa senare bära på nästan
samma sätt ordnade och bildade små hakar, hvilka åstadkomma fjäderns nära
sammanhang. Fjädrarna sjelfva äro dels ytterfjädrar (konturfjädrar), dels ock fjun- eller
dunfjädrar. De förra delas i kropps-, ving-, stjert- eller styr- och täckfjädrar. Ving- eller
flygfjädrarna delas i hand-, arm- och skulderfjädrar. På vingens handdel
befinna sig vanligen 10 handpennor eller vingpennor af första ordningen, medan
antalet armpennor eller vingpennor af andra ordningen mera betydligt vexlar. Stjerten
består vanligen af 12, mera sällan af färre, men oftare af flera styrpennor. Från
roten af många ytterfjädrar utgrenar sig ofta en bifjäder, biskaftet, som merendels
förblifver mycket liten, men hos emun uppnår samma längd och samma utveckling
som hufvudfjädern. Alla ytterfjädrar stå icke öfver allt lika tätt, utan äro snarare
på visst sätt ordnade i fält, så att noga taget större delen af kroppen är naken och
befjädringen endast inskränkes till smala rader eller, hos olika foglar äfven mycket
olika löpande, strimmor. De foglar, hvilka bära en likformigt tät fjäderdrägt, äro
odugliga till flygt. Hos dunfjädrarna har fanet större, lösare och böjligare strålar,
hakförbindningen dem emellan är mer eller mindre upphäfd och hela bildningen
annorlunda beskaffad.
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
