Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HORNKORPAR. 317
hufvudet täckande, baktill afstympadt, framtill i två trubbiga spetsar deladt horn.
Homrai eller Dubbelhornfogeln (Buceros bicornis, fig. 132) har en hufvudsakligen
svart fjäderdrägt. Häremot afsticka dock halsen, de öfra stjert täckfjädrarnas spetsar,
buken och de undra stjerttäckfjädrarna, en fläck på vingen, handpennorna vid roten,
samtliga vingpennorna vid spetsen och slutligen stjertpennorna, med undantag af ett
bredt, svart band framför spetsen, hvilka delar äro mer eller mindre rent hvita. Öfre
delen af näbben med »hornet» är röd, Öfvergående i vaxgult, undernäbben gul, näbbens
rotdel blysvart. Längden är 1,2 m., hvaraf stjerten upptager 44 cm. Näbbens längd
är 26 cm. - Homrai utbreder sig öfver Indiens högskogar, från dess yttersta söder
ända till Himalaya och från Malabarkusten till Assam, Arrakan, Tenasserim, Birma
och Malajiska halfön samt förekommer dessutom på Sumatra. I toppen af ett högt,
fantastiskt träd ser man de stora, besynnerliga och sjelfmedvetna foglarne sitta hela
timmar orörliga med halsen indragen och nästan dold mellan vingarne samt kroppen
nedböjd öfver fotlederna, då och då utstötande ett till hälften undertryckt läte, hvilket
klingar lika sällsamt som deras gestalt och vanor äro egendomliga. Dessa läten
påminna om oxgrodans qväkande och öfverträffa knappt detta i styrka. Men då den
obarmhertige jägaren tränger sig inpå en sådan högtidlig församling och skjuter ned
en af foglarne ur trädet utan att dödligt såra honom, gripes han af häpnad öfver
homraiernas vrålande skrik. Ty endast med en åsnas tjut kan man jemföra de häftiga
läten, som då förnimmas, och hvilkas styrka är utomordentlig, antagligen till följd
af den ovanligt förbenade luftstrupen och stämspringan.
Hornkorpar. Den berömdaste af alla afrikanska hornfoglar är Hornkorpen,
abessinernes »Abbagamba» eller »Erkuin», sudånernes »Abu-Garn» (Bucorax
abyssini-citSj fig. 133), som tillhör familjens största arter, har en kraftig kroppsbyggnad, korta
vingar och kort stjert. De mycket starka benen skilja sig från andra hornfoglars genom
de höga mellanfötterna, som äro två gånger så långa som mellersta tån, och de mycket
tjocka tårna. Ögon trakten och strupen äro nakna och mycket lifligt färgade.
Fjäderdrägten är så när som på de 10 gulaktigt hvita handpennorna glänsande svart. Längden
utgör efter min egen mätning 1,13 m., hvaraf 35 cm. komma på stjerten. -
Hornkorpen utbreder sig öfver hela mellersta och södra Afrika och lefver vanligen parvis,
icke till sammans med sina slägtfränder, är icke heller trädfogel i egentlig mening,
utan går på korpars sätt omkring på marken för att söka sin föda och tager sin
tillflykt till träden endast då han skrämmes upp eller utväljer dem till hviloplats.
Fogeln är en så påfallande företeelse, att hvarje inföding känner honom och han
öfver allt förvärfvat sig en viss aktning. Då han på något sätt retas, beter sig i
synnerhet hannen på ett mycket sällsamt sätt, utbreder sin stjert och sammanlägger
den åter på samma sätt som en kalkon, blåser upp struphufvudsäcken, släpar vingarne
på marken och antager öfver hufvud ett imponerande utseende. Såsom fogelns föda
uppgifver Gourney snäckor, ödlor, grodor, råttor, möss, gräshoppor, skalbaggar och
andra insekter. Enligt Monteiro skulle härtill komma både foglar och ägg samt
vegetabilier. »Han jagar», säger Gourney, »helst der hvarest gräset blifvit
bort-brändt, hackar med sin kraftiga näbb i den hårda marken, vänder hastigt om
jord-klumparne, så att dammet flyger om dem, griper de funna insekterna, kastar dem
upp i luften, uppfångar dem åter och låter dem rulla ned i sitt svalg. Större ormar
dödar han på följande sätt. Om en fogel upptäckt ett dylikt kräldjur, kommer han
till det med tre eller fyra kamrater, närmar sig från sidan med utbredda vingar och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
