Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FISKAR i ALLMA:SHET.
229
kraftiga sidorörelser. - Mer än hos alla öfriga ryggradsdjur har hos fiskarne den
långsträckta, i ryggradens öfra rör inneslutna ryggmergen öfvervigten öfver hjernan.
Denna senare är mycket liten och fyller vanligen icke på långt när hela rummet i
hjernskålen. Man skiljer mellan framhjerna, mellanhjerna, midtelhjerna och bakhjerua.
Nerverna äro ordnade på samma sätt som hos andra ryggradsdjur, sannolikt derför
också verksamma på samma sätt. Ehuru sinnes verktygen stå efter de högre djurens,
linnas de likväl hos nästan alla fiskar och äro blott mycket sällan ofullständigt utbildade.
De merendels mycket stora, utåt afplattade ögonen, som sakna ögonlock, öfverdragas
endast hos s. k. blinda fiskar af ogenomskinlig kroppshud, och deras regnbågshinna
prunkar vanligen med ytterst lifliga, metalliska färger. Näsan bildar hos klassens
lägre stående medlemmar en bägarformig grop, hos de öfriga ett framtill på nosen
i brosket nedsänkt rör, som ofta kan tillslutas genom en flik, medan hos lungfiskarne
näsborrarne leda in i en vidsträckt kapsel, hvars båda gångar nedåt öppna sig i
munhålan. Hörselorganet, som alltid inneslutes i skallen, består egentligen blott af
labyrinten (inuerönit), som dock undantagsvis står i förbindelse med en grop, hvilken
tinnes på bakhufvudet och är första början till ett yttre öra. Känselsinnet förmedlas
dels genom hudbihang (skäggtrådar o. d.), dels genorn den s. k. sidolinien. - För
fiskarnes klass egendomliga äro elektriska organ, geléartade små pelare, som
inneslutas i hudartade, kärlrika väggar och genomsättas af en mängd h inmutade
tvärväggar, på hvilka ytterst fina nerver utbreda sig. - Gälarne äro mjuka, utspringande,
hudartade små blad, på hvilka andhemtningskärlen förgrena sig. Vanligen äro fyra
gälbågar besatta med en dubbel rad af små blad. Hos många benfiskar finnas endast
tre och en half, hos andra blott tre, hos några två och en half, hos somliga blott
två, medan hos vissa hajar finnas sex eller sju gälar. Om lungfiskarne uteslutas,
tinnes icke hos en enda fiskart en andhemtningssack, som mottager kolhaltigt blod
och i stället afgifver syrsatt. Deremot finnes ofta ett eget säckformigt organ,
sim-blåsan. Denna innehåller visserligen luft, men. står dock icke i något förhållande
till andhemtningen, utan snarare, om så skall vara, i förbindelse med hörselgången
eller med svalget och tjenar sannolikt till att afpassa fiskens vigt för hvarje särskildt
djup, hvarpå denne ror sig. Luften i simblåsan afskiljes utan tvifvel från hennes
kärl, alldenstund den består af kolsyra och qväfve och innehåller endast obetydligt
syre. - Med undantag af lansettfisken hafva alla fiskar ett hjerta, inneslutet i en
hjertsäck och försedt med ett odeladt förmak med tunna väggar och eu kammare
med starka muskler, hvilken framåt fortsattes medelst en enda öppning i den
merendels lökformigt uppsvälda roten af gälpulsådern. Denna senare, den s. k.
arterie-stjelken, visar i sin byggnad två väsentligen olika grundformer. Hos benfiskar ne
och rundmunnarne finnas nemligen vid kammarens mynning två halfmånformiga
klaffar, hos ganoiderna och bredmuunarne deremot ett betydligt antal dylika klaffar.
Blodet strömmar från hjertat genom de stora gälpulsådrorna och fördelar sig på båda
sidor i gälbladen, uti hvilka det öfvergår till fr gälvenerna, som i dessa blad hafva
sina fina rötter i talrika hårrörskärlnät och samlas till en enda hufvudstam, aortan,
hvilken omedelbart under ryggraden löper bakåt. Hufvudets pulsådror uppstå
vanligen redan före aortans bildande af den första bågens gälven. Kroppsblodet går
tillbaka till hjertat genom en i stjerten enkel hålven, som vanligen delar sig
gaffel-formigt, sedan förut en del af det samma genomströmmat det s. k.
njurportåder-systemet. Det i inelfvorna cirkulerande blodet samlar sig i de vener, hvilka i lefvern
upplösa sig i portådersystemets hårrörskärlnät och derpå sammanträda till
lefverhål-venen, som nästan omedelbart Öfvergår i hjertats förmak. - Så enkla matsmältnings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
