Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
404 BENFISKAR. BLÅSMUNNAR.
- Till fångsten användas för närvarande merendels s. k. drifgarn, hvart och ett af
40 meters längd och 10 meters djup. Större fiskarebåtar hafva stundom så många
dylika nät, att de kunna utställa dem på en sträcka af en engelsk mil eller
derutöfver. Mot aftonen utläggas näten, som dragas ned i djupet af sänken och hållas
upptill flytande af korkflöten, luftfylda blåsor och tomma fat, så att de allt efter
hafvets djup och kända ’silltecken’ komma att stå mer eller mindre djupt. Maskorna
äro just tillräckligt vida för att tillåta en ung sill att slinka igenom, hvaremot den
äldre vid sina försök att tränga sig igenom blir hängande vid gälarna och sålunda
fångas. Vid daggryningen börjar man vitja näten, och så fort som möjligt skaffar
man den fångade fisken i land, det vill med andra ord säga i saltarens
arbetsmaga-sin, emedan sillen blir bättre, ju hastigare hon kommer i saltet.» - I Bohuslän har
man länge haft och kan må hända åter få ett sorgligt minne af sillfiskets rikedom,
men stundom snöpliga slut. Ännu må man visserligen tvista om frågan, hvilka
orsaker föranledt, att bohuslänska storsillfisket gång efter annan och senast vid början
af detta århundrade helt plötsligt upphört, lemnande fattigdom och elände efter sig,
sedan befolkningen af den tillfälliga rikedomen hänförts till vällefnad och lättsinne;
men de som hylla den åsigt, att menniskans åtgörande vid fisket intet har att
betyda för dettas bestånd, hafva på senare tider, då redskapens fångstkraft och antalet
fiskare oupphörligen förökats, till och med från den fiskrika Nordsjön och från det
fria arbetets ifrigaste målsmän, engelsmännen och särskildt engelska fiskare, kunnat
få höra klagan öfver utfiskning af hafvet. Att ett oförståndigt fiske, utan tanke på
fiskstammens bevarande och bedrifvet med hänsyn endast till stundens vinst, vid
Bohuslän såsom annanstädes skall vara ruinerande, har med rätta af många svenska
fiskkännare varit varnande framhållet. Tydligt och med lättfattliga skäl hänvisade
redan Nilsson på nödvändigheten att ordna sillfisket till ett g ar n fisk e, i stället för
att nästan uteslutande bedrifvas med vad, och till att idkas på den tid, då sillen är
fet och god, i stället för att man, så som ännu allmännast hos oss sker, vill invänta
dess inträngande inomskärs, der man visserligen med vadar ofta kan fånga den i
oerhörda massor, men först sedan stimmen till största delen blifvit lekfärdiga eller redan
lekt och derigenom förlorat den bästa delen af fetma, köttfullhet och handelsvärde.
När storsillen 1877 å nyo började intränga i Bohusläns skärgård och en ny s. k. sill-
«y «/ o o \i
fiskeperiod inträdde, hade svenskarne mycket att lära vid detta fiskes handtering; dock
synes det nu, som skulle Nilssons åsigter ändtligen komma till heders. - Den i
Östersjön fångna sillen rökes till största delen, men ätes äfven färsk eller inlagd. -
Det är svårt att fälla ett omdöme örn hela den mängd sill, som fångas vid Europas
kuster, men sannolikt tager man icke till för mycket, om man i medeltal beräknar,
att årligen fiskas mer än 10000 millioner. I fångenskap kan sillen endast bevaras
några få dagar, om hon är mycket ung. Gamla sillar, som bringas i trängre
vattenbehållare, förlora genast största delen af fjällen och dö vanligen inom några
timmar-Sillens närmaste slägting, som lefver i de skandinaviska hafven, ar II
vass-buken eller Skarpsillen (Glupea sprattus, fig. 158, &), en fisk af omkring 15 cm,
längd. Den kölförsedda buken är tydligt tandad. Ryggfenaii börjar midt för eller
något bakom höjdiinien från bukfenornas fäste. Ryggen är mörkblå med grönt
skimmer, den öfriga kroppen silfverhvit. Rygg- och stjertfenor äro mörka, bröst-,
buk-och analfenor hvita. I ryggfenan räknar man 17, i bröstfenorna 15, i bukfenorna 7T
i analfenan 19, i stjertfenan 19 strålar. Ryggraden består af 48 kotor. - Ehuru
hvassbukens betydelse for menniskans hushållning är vida mindre än sillens, tillhör
han likväl Nord- och Östersjöns vigtigaste fiskar och bebor i mängd stränderna till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
