Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LEDDJUR. INSEKTER. STEKLAR.
glänsande tilltryckta bår. Bakkroppen är vanligen svart med gula teckningar. Hos
några hannar äro de främre skenbenen skifformigt utvidgade, såsom hos den
afbildade C. striatus (fig. 12, b). De bygga lika ofta i ved som i jorden och insamla
bladlöss eller flugor i sina celler.
Vägsteklar (PompUidce). - Hithörande djur äro sins emellan föga olikartade
och hafva kroppen svart, ofta med röda eller hvita teckningar. Hannarne äro mindre
och spensligare au honorna. Då de sitta eller springa, äro deras vingar ständigt i en
dallrande rörelse. De föda sina larver med spindlar, som de behandla på samma
sätt som rofsteklarne.
Vanliga vägs t ek e In (Pompilus viaticus, fig. lo, c, d) bygger sitt bo i sanden.
Likt katten smyger han sig på sitt byte och förlamar det sedan med sin gadd.
Bakkroppens 3 första leder äro röda med en hvitaktig sidenglans, för Öfrigt är djuret
svart. Honan har framtotterna pu ena sidan försedda ined långa taggar, som göra
god tjenst vid gräfningen.
Honorna af Priocnemis och Agenia bygga i sand eller lera ett antal
tunnformiga celler, sammankittade af idel små lerklimpar.
a
d
i-. 14.
a. Hona och b. hanne af Scolia luvmorrhoidalls. c. Hanne och d. hona af Europeiska
spindelmyran (Mutilla europwa).
Heterogyner (Heter ogy na). - De vigtigaste hithörande slägtena äro Mutilla
och Scolia, som i varmare länder hafva talrika, ofta stora och prydligt färgade arter.
Deras stvng äro mycket smärtsamma.
t/’ C-J »/
Europeiska s pin del myran (Mutilla europ töa, fig. 14, c, d), som är sällsynt
hos oss, lefver såsom larv i humlebou och förtär de fullväxta humlelarverna.
Drew-sen erhöll en gång i Danmark ur ett hemtaget humlebo med mer än hundra
pupp-’hylsor ej mindre än 76 spindelmyror och blott 2 humlor. Honan, som är svart med
röd mellankropp och vin glos, ses om sommaren löpa omkring på marken för att söka
liumlebon, under det att den bevingade hannen träffas i blommor.
Dolksteklarne (Scolia) äro stora, håriga, svarta djur med gula eller röda
fläckar på bakkroppen och mörka vingar hos båda könen. En art (Scolia
mela-noptera) har en gång träffats i Sverige. Den afbildade arten (fig. 14, a, b)
förekommer i Ungern och sydöstra Europa. Till detta slägte hör den största af alla
steklar, den javanska 8. capitata. som blir 5,9 cm. lång. Äfven arterna af detta
slägte äro parasiter, ty man har funnit, att <en art lefver af noshörningsbaggens och
en annan af guldbaggens larver.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>