Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128
LEDDJUR. INSEKTER. SKALBAGGAR.
endast 4-ledade fötter. Svartbaggarne, så kallade emedan de nästan alltid äro
mörka, enfärgade, utgöra en stor familj af mer än 5000 arter. Hufvudet, som saknar
hals och derför till en del täckes af halsskölden, bär 11-, sällan 10-ledade,
perlbands-lika pannspröt. De äro nästan utan undantag nattdjur, sky ljuset och föra ett
undangömdt lefnadssätt. I sammanhang dermed äro flygvingarne vanligen outbildade
och täck vingarne sins emellan sammanväxta. Flertalet sprider en elak lukt.
Larverna äro långsträckta, glatta, helt och hållet pansarklädda såsom knäpparnes och
hafva sex ben samt kroppens bakre ände utlöpande i en eller två spetsar.
Dödsbudet (Släps mortisaga, fig. 109, a) är en temligen stor, 16-18 min.
lång, kolsvart skalbagge, som är utbredd öfver hela Europa och träffas i källare,
under golfbräder och på dylika mörka ställen. Då han visar sig, anses han förebåda
dödsfall, troligtvis för sin mörka färg. Fetbaggar n e (Pimelia, fig. 109, b) äro tjocka,
undersätsiga djur, som förekomma i en mängd arter i medelhafstrakterna, der de lefva
vid de sandiga kusterna under stenar, tång m. m. och nära sig af uppkastade
organiska ämnen.
Den brokigaste arten i hela familjen är den här afbildade Diaperis boleti (fig.
110, a), hvars larv i stor mängd lefver i björktickor och andra trädsvampar.
Fig. 109. a. Dödsbud (Blaps inortlsaga),
b, Felbagge (Pimclia distincta).
Nät. st.
a b
Fig. 110. a. Diaper-is loletl med larv
b. Mjölbagge (Tenebrio molitor) med larv
b. i nät. st.
Mjölbaggen (Tenebrio molitor, fig. 110, b) liar fått sitt namn deraf, att dess
larv »mjölmasken», som användes såsom föda åt näktergalar och andra insektätande
burfoglar, helst uppehåller sig i injöllårar, qvarnar och dylikt. De kanna i mängd
uppfödas i en kruka, i hvilken man kastar gammalt bröd, mjölaffali, lumpor m. m.
och förtära äfven köttet på smärre däggdjur och foglar, så att dessa blifva alldeles
skeletterade. Man finner dem äfven i dufslag, i spillning och golfspringor och ser
deraf, att de ej äro nogräknade hvarken med kost eller bostad, blott den förra är
riklig, den senare torr. Förpuppningen sker i juli, och få veckor derefter
framkommer ini ägo.
Oljebaggar (Cantharida). - Dessa hafva fått sitt namn deraf, att de
innehålla och äfven afsöndra skarpa, blåsdragande vätskor, som användas af läkare. De
äro synnerligen märkvärdiga för sin egendomliga utveckling och sitt lefnadssätt,
hvarigenom de afvika från alla andra skalbaggar. De hafva larver af flere former och
genomgå ett hvilstadium före puppstadiet. Man har kallat denna utveckling hy p
er-inetamorfos eller of v er f or v andlin g. Det är engelsmannen Newport och fram-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
