Note: This work was first published in 1986, less than 70 years ago. Contributor Rolf Arvidsson died in 2012, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Om gamla soldatvisor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
het i vigilans och hans vidlyftiga erotik; i grovt tillyxad
översättning ungefär såhär:
Nu, romare, går ej ert kvinnfolk i fred:
vi föra den skallige bolaren med,
som hoplånt hos er många hundra talenter
för att slå sig fram ibland galliska jänter.
Djärvheten mot imperatorn ligger här främst i omnämnandet av
hans skallighet, vilken vållade honom både sorg och förargelse;
beträffande det övriga hade han såsom ättling till Venus en
tradition att upprätthålla och kunde kanske sentera legionärernas enkla
lyrik såsom en i viss mån gudomlig manifestation: Vox populi vox
Dei. Men eftersom Suetonius meddelar sina citat mera för att
illustrera gängse samtida meningar om Caesars privatliv än av
något intresse för visan som sådan, gör den nu otvivelaktigt ett
något ensidigt intryck.
Det är oftast så med gamla soldatvisor: när de ha bevarats alls,
har det i regel endast skett i högst fragmentariskt tillstånd. Man
kan stöta på dem här och var i biografier, memoarer, romaner,
någon gång kanske till och med i historieverk; men vad man hittar
är vanligen bara en rad eller två, på sin höjd en strof, — en refräng,
en grovkornighet, en lyckad karakteristik, något sententiöst
uttryck för fräckhet eller gott humör, stundom också någon ton av
melankoli eller enkelt patos. Lärda som leta bland handskrifter
skulle kanske finna åtskilligt mera, men någon aldrig så litet
klassisk samling av bevarad soldatlyrik har såvitt jag vet ännu aldrig
åstadkommits. Tyska forskare sägas ha samlat och utgivit
soldatvisor från trettioåriga kriget och från världskriget; dessa samlingar
påstås emellertid vara tråkiga, vilket nog kan vara fallet, ty sådana
ting böra utan tvivel samlas med urskillning och på ett särskilt sätt.
Folkloristers ringa sysslande med soldatvisor är egendomligt, när
man betänker med vilken religiös vördnad eljest allt möjligt
samlats och analyserats, som på minsta sätt kunnat göra anspråk på att
gälla för en emanation ur folksjälens djup, alltifrån ballader och
ordspråk till fastlagssedvänjor och skärtorsdagsskrock och sådana
litanior som kloka gummor läsa över ryggskott och sjuka kor.
Varför skulle soldatvisan ensam vara en paria i detta sällskap? Är
30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
