Note: This work was first published in 1986, less than 70 years ago. Contributor Rolf Arvidsson died in 2012, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Den isländska sagan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
+
beträffande dramatisk spänning och kontrast. De rörde sig med
dialoger och repliker, som man hittar maken till endast hos ytterst
få på annat håll. De åstadkommo situationer och gestalter, som te
sig som formade av någon okänd Shakespeares hand. En hel räcka
av deras gestalter, Skarphedin, Kjartan Olafsson, Gisle Sursson,
Skallagrim och hans son, Grette, Viga-Glum och många andra,
leva för läsaren med ett lika mäktigt liv som första planets
gestalter i en shakespearesk tragedi eller i glansscener i Gamla
testamentets konungaböcker. Tag bara några rader ur karakteristiken
av Viga-Glum — en trög och fåmäld man i unga dar —, hur han ter
sig en gång när han skrattar:
”Glum vände nu hemåt, och ett anfall av skratt kom över
honom. Det tog honom på det sättet, att han blev vit i ansiktet,
och tårarna kommo ur hans ögon som hagelkorn. Det var ofta så
med honom framdeles, när något dråp var i hans tankar.”
Med tillhjälp av få och enkla ord framställes för läsaren en
konkret psykologisk gestalt i denna lilla bild av Glums
betydelsefulla munterhet. Det är omöjligt att tänka sig något bättre i sin art,
och av sådana detaljer överflöda de isländska sagorna.
Skillnaden mellan Glum, Skarphedin och deras likar å ena sidan
samt figurer som Hamlet och Don Quijote å den andra är bland
annat den, att de förstnämnda verkligen ha existerat och inte
sprungit fram praktiskt taget ur ingenting i en författares
inspirerade fantasi. Urbilder till deras sagors gestalter, sannolikt av ej
föraktlig struktur, ha någon gång på 900-talet trampat Islands jord
och varit inblandade i tilldragelser värda att minnas. Sagorna vilja
inte vara fantasier, utan sträva efter att återge något som verkligen
har hänt. Den vetenskap, som sysslar med dessa sagor, har därför
bland annat att utforska hur pass trovärdiga de kunna vara och
vilken utveckling de genomlupit, alltifrån sin första rot i själva
verklighetsstoffet till den avslutade litterära gestaltning, i vilken
de kommit oss tillhanda.
Vid ett första ögonkast på de historiska data, som beröra dessa
sagor och deras uppkomst, skulle man knappt vara böjd för att
gissa på något större mått av trovärdighet i deras framställning;
lång tid har förflutit mellan datum för deras handling och datum
för deras upptecknande. Den s.k. sagaåldern på Island, den tid då
42
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
