Note: This work was first published in 1986, less than 70 years ago. Contributor Rolf Arvidsson died in 2012, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Boswell och Johnson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som möjligt. Sir Joshua Reynolds frågade honom då, om han
svarat något på ett så storartat beröm. Johnson: ”Nej, Sir; när
kungen sagt det, skulle det förbli därvid. Det var inte för mig att
bolla komplimanger med min Härskare.”
Detta samtal mellan Johnson och kungen är ett av de mera
tillfredsställande sammanträffanden, som ägt rum mellan furstar
av denna världen och furstar i andens rike, detta trots att Georg III
just inte hörde till de klarast lysande i sin bransch. Det är sant, att
någon Boswell inte funnits till hands i övriga fall för att utforma
någon minutiös berättelse. Alexander och Diogenes nöjde sig med
att åstadkomma var sin kvickhet till eftervärldens uppbyggelse;
Hafiz och Timur den Lame likaledes; Voltaire och Fredrik
lyckades endast efterlämna ett intryck av ömsesidig snarstuckenhet och
ängslig fåfänga; till och med mötet mellan Goethe och Napoleon
har övervägande karaktären av en ren formell historia, där
kejsaren inte lyckades finna på något bättre samtalsämne än Werther.
Johnson och hans kung däremot samtalade verkligen med
varandra utan att intaga några arrangerande attityder eller blixtra med
sentenser — rättframt och vederhäftigt och med värdigt allvar om
solida och förhandenvarande ting. De låta sig inte upplösa i
symbolik utan förbli sig själva: gentlemän som konversera. Boswell har
åstadkommit ett mästerstycke i sitt referat av detta samtal, ett
referat, som han med mycket besvär fullständigade och
verifierade genom att infordra meddelanden av ett flertal personer, som
vid olika tillfällen lyssnat till Johnsons egen skildring av händelsen.
Boswell gick så långt, att han gav ut ett magnifikt särtryck om
detta samtal till ett pris av en halv guinea; hans självklara
förvissning om att saken verkligen var värd så mycken möda, har i detta
fall, liksom i talrika andra, lyft upp hans framställning till ett plan,
där också för läsaren de enklaste ting och satser bli viktiga och
intressanta och förlänas ett nästan dramatiskt liv.
(1928)
0
Tredje bandet av Boswells Johnsonbiografi i försvenskad gestalt
skiljer sig i intet från de båda föregående. Utstyrselns gedigna
58
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
