Note: This work was first published in 1986, less than 70 years ago. Contributor Rolf Arvidsson died in 2012, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Boswell och Johnson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för sådant, liksom björnar.
På tal om Johnsons bok om sin skotska resa citerar översättaren
ett brev av Horace Walpole, innehållande ogynnsam kritik av
boken. — ”Kungen skickade efter boken i manuskript och sade
förvånad: Jag protesterar, Johnson tycks vara papist och jakobit!”
— Detta gör ett direkt befängt intryck; kungen har utan tvivel i
Walpoles brev (som jag inte har till hands) börjat sin sats med ”I
protest”, som kan återges med ”minsann om inte ...” eller ”så
sant jag lever”. Andra liknande saker kunde lätt dragas fram, men
de anförda få räcka; felen äro inte talrika nog för att det skulle vara
berättigat att stämpla översättningen som fullkomligt underhaltig,
men de äro tillräckligt många för att alstra avsevärd otrevnad
under läsningen.
Med detta tredje band föreligger inte fullt hälften av Boswells
text översatt; därest samma bredd skall bibehållas i noter o. dyl.,
blir det tydligen svårt att få verket att rymmas i de ursprungligen
planerade fem banden. Men de läsare, som först med denna
översättnings hjälp satts i stånd att stifta bekantskap med doktor
Johnson, skola säkerligen inte klaga på vidlyftigheten, ty av hans
sällskap får man aldrig för mycket sedan man en gång kommit in i
hans trollkrets. Detta band sträcker sig från 1769 till 1775, och
biografien har här nått upp till de höjder, på vilka han bibehåller
sig till slutet. Den store doktorn är under dessa år vid bästa vigör;
fri från slit och släp efter erhållen statspension, sysslar han föga
med skriftställeri men så mycket mera med samtal, och de
Boswellska referaten av dessa bli allt talrikare, efterhand som de båda
herrarnas intimitet tilltager. Härunder infaller också, hösten 1773,
deras ryktbara resa till Skotska Högländerna och Hebriderna, en
strapatsrik färd, som den sextiofyraårige doktorn, efter en
mansålder tillbragt vid skrivbordet och i inpyrda kaffehus och
klubblokaler, tack vare sin kärnfulla fysik uthärdade utan märkbar
olägenhet. Om denna resa författade de var sin berömda beskrivning; av
dem är Boswells numera den mest lästa, egentligen endast ett
fristående jättekapitel ur den stora biografien.
Det är först i och med den skotska resan som Boswell blir något
mera för Johnson än ett blott och bart sällskap för tidsfördriv:
under den fann han Boswell besitta långt mera förstånd, om-
60
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
