Note: This work was first published in 1986, less than 70 years ago. Contributor Rolf Arvidsson died in 2012, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Amerika som komedi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
England? ”Alldeles oorganiserat. Bara en förströelse. En
förevändning för att springa omkring. En motion. I Amerika däremot ....”
Och Juan får så småningom lära sig vad detta spel är i Amerika.
Slutligen måste han lämna universitetet, emedan han under en
viktig match begått ett fel som resulterat i nederlag för
universitetet och därefter varken professorer eller kamrater eller hans
älskade förmå uthärda hans närhet. Sedan han rånats i Buffalo och
därefter tjänstgjort som servitör på en nattlokal, värvas han av ett
band spritsmugglare i trakten av Detroit och går i detta yrke till
mötes en lysande tid i ekonomiskt avseende, ehuru hans chefer
och kompanjoner klaga över en skral säsong. Här lär han sig ett
sällsamt kortspel, kallat strip-poker, och når stort rykte som
humorist genom att vägra att deltaga i avrättningen av en opålitlig,
mutad spritpolis, en detalj som anses höra till yrkets enklaste. Juan
är i smyg romantiker med en viss svaghet för medeltiden, och han
upphör aldrig att tjusas av de många medeltida ting som han i mer
eller mindre lätt maskering möter i detta land.
Medan han är lierad med den starka romanssångerskan och frid
ännu råder mellan dem, finner hon att hon gärna skulle vilja vara
lik Juan i fråga om att kunna tänka och uttrycka sig. En kväll
finner han henne ivrigt studerande en liten bok, kallad ”Konsten
att tänka”; denna skrift, författad några år tidigare av en ungersk
lärd med gott ekonomiskt väderkorn, har för ett par säsonger
sedan varit i var mans hand på grund av sitt ämnes fullständiga
nyhet och originalitet, men har i det allmänna medvetandet
hastigt efterträtts av en ny sensationell tandpasta och bortslumpas nu
för några cents. Tyvärr tar den bildningstörstande damens kärlek
till Juan slut innan han hunnit se bokens verkningar på henne, och
när han kommer till Hollywood råkar han på en profet som
efterträtt den tankeväckande ungraren i modernitet och
publikynnest. Det är doktor Salvator, som under stor tillströmning håller
föredrag om hjärnans hygien:
”Tanke är ett tecken på förfall i hjärnan. Varje verklig tanke
utgör en hjärncells gravskrift. Var gång man tänker, betyder detta
att en cell har dött och upplösts, och tanken är produkten av
denna förruttnelse. Mitt råd, mitt budskap till er alla, är: Håll edra
hjärnceller friska genom avhållsamhet från att tänka.”
88
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
