Note: This work was first published in 1986, less than 70 years ago. Contributor Rolf Arvidsson died in 2012, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - Jeanne d'Arc
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
men till att ”förklara” henne förhjälpes man inte stort därigenom.
Naturligtvis ha förklaringsförsök ingalunda saknats; så t.ex. ha
Anatole France och en med honom lierad medicinsk fackman på
sin tid sökt att från sin synpunkt få henne förvandlad till någonting
begripligt; men detta har endast låtit sig göra med tillhjälp av
allsköns förvanskningar av källornas vittnesbörd och ett ej ringa
antal systematiska lögner, såsom Andrew Lang med skärpa visat i
sin utmärkta biografi.
För att i någon mån göra klart för sig hur osannolik hon i själva
verket är kan man försöka tänka sig hur hon skulle tett sig, om hon
under någorlunda motsvariga förhållanden uppträtt i vårt eget
land. Vi kunna t.ex. föreställa oss Sverige fyllt av bolsjeviker, in-
och utländska i endräkt, så långt söderut som till Göta älv; en
fruktansvärd rysk vicekung i Stockholm; Göteborg (för att taga en
ej alltför pedantiskt vald parallell till Orléans) kraftfullt belägrat,
med nödrop stigande mot skyn därifrån; alla svenskar helt
hopplösa — demoraliserade av talrika förkrossande nederlag — och en
svensk tronföljare vegeterande i Jönköping, lättjefull och
vankelmodig och ett vax i händerna på en allsmäktig gunstling, som på
grund av blomstrande finanstransaktioner för ingen del önskade
någon ändring i rådande förhållanden. Till denne tronföljare få vi
då tänka oss en sjuttonårig bondtös från någon by i en av landets
avlägsna utkanter, Staffanstorp eller Mörbylånga, komma
dragande, avsänd från hemtraktens närmaste garnison av en
vimmelkantig överstelöjtnant därstädes, av vilken hon trots stor oginhet
från hans sida lyckats utverka några mans eskort, — en enkel och
rättfram flicka, van vid att baka och spinna och valla får, fromt
uppfostrad av sin moder, utan lärdom, enligt sina egna ord ”ur
stånd att skilja A från B”, som strax vid sin första audiens förklarar
att hon är kommen för att befria Göteborg, kröna tronföljaren i
Riddarholmskyrkan och driva fienden ur landet. Hur skulle en
sådan flicka tett sig, och vad skulle man tagit sig till med henne?
Låt oss antaga att hon förefallit än så välbalanserad, än så klart
förnuftig i sitt uppträdande och tal i övrigt: man skulle säkerligen
likväl inte tvekat att hastigt överlämna henne åt någon
medicinalstyrelse eller självständig psykisk expert, som därpå snart skulle
”förklarat” henne och välvilligt fått henne placerad i lugnande
110
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
