Note: This work was first published in 1986, less than 70 years ago. Contributor Rolf Arvidsson died in 2012, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - Napoleon den onde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
nom en Skojarjupiter; men Emersons attityd förblev därvid
objektiv och filosofisk och uteslöt ingalunda en uppskattning av
föremålets positiva kvaliteter. Mr O’Riordan spelar däremot på en
väldigare indignations strängar och hatar sitt föremål i allt, från
början till slut, från topp till tå; han är inte nöjd med mindre än att
få underkänna honom på alla tänkbara sätt, fysiskt och moraliskt,
historiskt, biografiskt och biologiskt.
Hans katalog över Napoleons brister är nästan ändlös. Napoleon
var utmärglad och undernärd i uppväxtåren, vilket är ominöst
nog; sjukligt fet längre fram, vilket är värre; praktiskt taget
impotent; kanske son till sin far, vilket är bedrövligt, ty fadern var en
narr; kanske också inte son till honom, vilket vittnar om ett
moraliskt anlupet möderne — i varje fall lyckades fru Letitia
inbilla greve Marbeuf, galant fransk guvernör på Korsika, att
denne var den lycklige, och erhöll därigenom hjälp till pojkens
uppfostran —; kanske inte heller far till sina söner (kungen av
Rom ansågs påfallande likna Metternich); plump och sur i
umgängeslivet, ohyfsad mot kvinnor och hjärtligt avskydd av dem;
obildad (han kunde intet språk), okorsikansk (han hade för
mycken energi för en korsikan med självaktning) och ofransk (han
stavade vid nitton års ålder Frankrike med liten bokstav); dålig
elev vid militärskolan, dålig löjtnant vid sitt artilleriregemente,
mästare i konsten att utan permission hålla sig borta från tjänsten;
komiskt dålig ryttare livet igenom — lyftad av sin personal som en
mjölsäck i sadeln, speciellt konstruerad länstolssadel till och med,
och därefter klamrande sig fast vid den så gott det ville gå, under
det livjägare dirigerade hästen. Driven av sitt väsens osvikliga
djävulskap uppträdde han alltid i en gammal grå hatt, enkom
utspekulerad för att imponera med enkelhet, ehuru han alltid
hade sex dussin nya fina hattar hängande i sin garderob.
Fullständigt samvetslöst lät han måla sig i heroisk attityd på en piafferande
stridshäst på Alpernas tinnar, under det den förtrytsamme
granskaren finner att han i själva verket helt tamt — inbyltad, får man
väl till yttermera visso förmoda, i pälsar och ylleschalar —
fraktades över Sankt Bernhard på en ledd mulåsna. Ävenledes
uppmuntrade han tillverkningen av gemytliga soldatkejsarbilder, där
han i ett nattligt bivacksceneri synes stående — i fotsid kappa,
158
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
