Note: This work was first published in 1986, less than 70 years ago. Contributor Rolf Arvidsson died in 2012, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - Dödskamp i högkvarteret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mot slutet av september börjar Foch ränna på med fördubblad
kraft, och amerikanerna börja på allvar märkas. Den 26 får man i
högkvarteret reda på, att Bulgarien skall ingå separatfred. Därmed
invarslas den egentliga dödskampen; händelserna få ett rasande
tempo, och det är nu Ludendorffs nerver ge vika. Tron på
defensivstrategin, på det oavgjorda spelet, är slut; men i och med att
den tron är slut, är för honom allt slut, och hans överansträngda
soldatsjäl når till en konklusion, som framkallar kraschen och gör
den total. Om kriget måste förloras, då förloras det grundligare, ju
längre det varar; situationen kan endast bli värre och värre efter
detta; alltså måste kriget avslutas, och avslutas ögonblickligen,
medan ännu några resurser finnas kvar till stöd vid ackorderandet.
Gott: var ha vi nu dessa välsignade politiker som aldrig göra någon
nytta? Nu finns verkligen någonting för dem att göra, låt dem
raska på nu. Högsta härledningen befaller dem härmed att
ögonblickligen, nu strax på stunden, utverka vapenstillestånd och få
fredsunderhandlingar i gång.
Det är den 29 september, som Ludendorff ger en skräckslagen
regering i Berlin denna order. Den stackars gamle Hertling vägrar
att fatta något av detta. Arméerna stå ju alltjämt i Frankrike,
rapporterna ha ju hittills talat om segerrikt försvar varje dag! Vad
är nu detta om vapenstillestånd ögonblickligen? Men övriga fatta
vad det rör sig om, mer eller mindre, och riksdag, partiförare och
ministrar hemfalla naturligt nog åt den yttersta upphetsning och
panik. Man försöker förklara för Ludendorff, att sådant inte går
för sig ögonblickligen, som en militärisk detaljoperation efter
order, att man först måste ha en ny regering, underhandla med
partierna, hitta en kansler. Men Ludendorff sitter obeveklig, som
en krigets Buddha, stelnad i sin förtvivlan och sin logik: kriget är
förlorat, därför skall det sluta nu. En kallblodig diplomatisk
attaché i högkvarteret vid namn von Lersner — f.n. riksregeringens
representant hos de sydtyska delstaterna — telegraferar till sin
chef Hintze i Berlin som sanningen är: ”Ludendorff har tappat
huvudet”; men däråt är ingenting att göra, ty hur det än är med
hans huvud, är dess logik övertygande för honom själv, och
tillsvidare är det han som bestämmer. Gör vilka regeringar ni vill, till
och med parlamentariska, tag vilken kansler som helst, det gör
182
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
